jämställdheten inom den medicinska forskningen
Skriftlig fråga 1999/2000:214 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-15
- Anmäld
- 1999-11-23
- Besvarad
- 1999-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga 1999/2000:214
av Sonja Fransson (s) till utbildningsminister Thomas Östros om jämställdheten inom den medicinska forskningenJämställdhet mellan män och kvinnor inom alla områden är en viktig kvalitetsfråga. Inte minst gäller detta inom forskningen. Här råder fortfarande stor ojämlikhet mellan könen. Detta mönster måste brytas och för att detta ska ske krävs fortsatta målmedvetna insatser av flera olika slag.
Då det gäller medicinsk forskning är fördelningen av kliniska forskarmånader mycket viktig. För många är detta enda möjligheten att få tid till klinisk forskning.
Nyligen uppmärksammades en könsmässig snedfördelning vid tilldelning av dessa forskarmånader. Vid en klinik fick t.ex. fyra av tolv sökande kvinnor tid till klinisk forskning medan nio av elva män fick tilldelning. Detta kan naturligtvis vara en tillfällighet men denna iakttagelse behöver följas upp om kvinnor ska få samma möjligheter som män inom den medicinska forskningen.
Ett sätt skulle kunna vara att alltid vid liknande fördelningar kräva könsuppdelad statistik.
Min fråga till ministern är därför:
Vad avser ministern göra för att främja en ökad jämställdhet inom den medicinska forskningen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:214 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:214 om jämställdheten inom den medicinska forskningen
Utbildningsminister Thomas Östros
Sonja Fransson har frågat mig vad jag avser göra för att främja en ökad jämställdhet inom den medicinska forskningen, bl.a. med avseende på fördelning av kliniska forskarmånader och könsuppdelad statistik.
Det är landstingen som fördelar de kliniska forskarmånaderna. Principerna för denna fördelning skiljer sig åt mellan olika landsting. Fördelningen av dessa månader är därför ytterst en fråga för Landstingsförbundet. Den kliniska forskningens villkor studeras i en nyligen publicerad rapport från Medicinska forskningsrådet, MFR. Även jämställdheten inom utbildning och forskning tas upp och uppgifter från samtliga universitet visar att andelen kvinnor har ökat under 1990-talet; bland forskarstuderande från 36 till 43 % och bland dem som avlägger doktorsexamen från 33 till 39 %.
I den könsuppdelade statistik som regeringen sedan flera år begär in från sina myndigheter, uppvisar MFR mycket goda resultat i sitt arbete med jämställdhets- och genusfrågor. Rådet arbetar mycket aktivt med att få fler kvinnor att söka projektbidrag och forskartjänster. Beviljningsgraden för kvinnliga sökanden till forskartjänster var under 1998 högre för kvinnor än för män. Rådet har även, inom ramen för regeringens satsning på kvinnliga postdoktorer, beviljat stipendier motsvarande 58 kvinnoår i utlandet. Det höga antalet ansökningar från yngre kvinnor visar på en stark vilja att få internationell kompetens efter disputation.
MFR:s insatser utgör en del av regeringens strävan att bredda perspektivet i forskningen bl.a. genom att se till att underrepresenterat kön ges lika goda möjligheter att etablera sig som forskare. Sedan 1994 har regeringen vidtagit särskilda åtgärder för jämställdhet och genusforskning. Medel har avsatts motsvarande 32 professurer för underrepresenterat kön, 73 forskarassistenter för underrepresenterat kön, 10 gästprofessurer för kvinnor och 120 doktorandanställningar för kvinnor. Bland mer specifika insatser med relevans för Sonja Franssons fråga kan nämnas:
- nio centrum/forum knutna till universitet och högskolor för kvinnliga forskare och kvinnoforskning där könsperspektiv inom medicinsk forskning uttalat bedrivs vid fyra lärosäten
- 10 miljoner kronor för kvinno- och jämställdhetsforskning som fördelas av Forskningsrådsnämnden, FRN, sedan 1991, varav ca 40 % av projekten berör könsperspektiv i den medicinska forskningen
- målet är att hälften av ledamöterna i de kommittéer samt ordföranden och ledamöter i universitets-, högskole- och forskningsrådsstyrelser som Utbildningsdepartementet utser ska vara kvinnor. Under åren 1994@1998 har regeringen uppfyllt detta mål.
Regeringen avser att utvärdera samtliga jämställdhets- och genusinsatser inom forskningen under våren 2000. Regeringen återkommer därför till frågan om fortsatta insatser till stöd för jämställdhets- och genusfrågor i nästa forskningspolitiska proposition under hösten 2000. Inför arbetet med propositionen kommer regeringen även att få underlag i form av forskningsstrategier från forskningsfinansierande myndigheter, däribland Landstingsförbundet. Bl.a. ska mål och strategier redovisas i fråga om jämställdhet mellan könen inom forskning och forskarutbildning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.