Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jämställdhet i tillsättning av generaldirektörer

Skriftlig fråga 1999/2000:145 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-01
Anmäld
1999-11-02
Besvarad
1999-11-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 november

Fråga 1999/2000:145

 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsminister Göran Persson om jämställdhet i tillsättning av generaldirektörer

Det är stora löneskillnader mellan kvinnliga och manliga generaldirektörer i Sverige. I genomsnitt tjänar de kvinnliga cheferna för de statliga verken och myndigheterna 5 000 kr mindre i månaden än sina manliga kolleger.

Bara 30 % av generaldirektörerna är kvinnor. Bäst betalda kvinnan är chefen för Riksförsäkringsverket Anna Hedborg. Hon får 67 000 kr i månaden. Det ger henne en fjortonde plats i lönelistan, dvs. att tretton män på listan tjänar mer än hon.

De s.k. tunga verken har bäst betalda chefer, tjänster som gått till män: SJ, Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Rikspolisstyrelsen.

Hur avser statsministern verka för jämställdhet i tillsättningen och lönesättningen av generaldirektörerna?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:145 besvarad av

den 10 november

Svar på fråga 1999/2000:145 om jämställdhet i tillsättning av generaldirektörer

Statsrådet Britta Lejon

Yvonne Ruwaida har frågat statsminister Göran Persson hur statsministern avser verka för jämställdhet i tillsättningen och lönesättningen av generaldirektörerna.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Arbetet för att öka jämställdheten i Sverige är ett av regeringen högt prioriterat mål. En utgångspunkt för den statliga chefslönepolitiken är att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Den samlade bilden av könsfördelning och löner är inte tillfredsställande i dag. De insatser som regeringen hittills har gjort har ändå förbättrat situationen.

Regeringens insatser för att uppnå målet att minst hälften av de nya myndighetscheferna ska vara kvinnor har givit resultat. Andelen kvinnor bland de nytillsatta myndighetscheferna har genom detta arbete successivt ökat. Sammantaget är i dag omkring en fjärdedel av alla verkschefer kvinnor mot några få procent i början av 1990-talet. Regeringens arbete för att uppnå en bättre balans mellan män och kvinnor på den högsta chefsnivån i statsförvaltningen kommer att fortsätta.

Regeringen redovisar löneläget för verkschefer i budgetpropositionen 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1). Vid en granskning av lönerna för generaldirektörer som är chefer för jämförbara myndigheter (mätt i antal anställda) ligger kvinnorna väl till. Den snedhet i lönenivån för män och kvinnor som finns kan i huvudsak hänföras till förhållandet att det i dag nästan bara finns manliga generaldirektörer bland de få mycket stora myndigheterna (fler än 2 000 anställda). De kvinnor som tidigare varit verkschefer i denna grupp av större myndigheter (exempelvis vid Riksskatteverket och Banverket) har haft löner jämförbara med de manliga kollegerna.

Regeringen avser att intensifiera arbetet med att öka andelen kvinnor som är myndighetschefer ytterligare. Målet är att bredda rekryteringsunderlaget och på sikt uppnå en balans mellan män och kvinnor bland verkscheferna. Ett sådant arbete får effekt på den totala lönestatistiken. För närvarande pågår också en översyn av grunderna för värdering av de olika verkschefsbefattningarna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.