Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jämställdhet för unga flickor

Skriftlig fråga 2004/05:1002 av Åström, Alice (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-18
Inlämnad
2005-02-18
Besvarad
2005-02-23
Svar anmält
2005-02-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 februari

Fråga 2004/05:1002

 av Alice Åström (v) till statsrådet Jens Orback om jämställdhet för unga flickor

Enligt Barnens rätt i samhället (BRIS) så har unga flickors psykiska ohälsa fortsatt att öka. Det kan inledningsvis tyckas vara en fråga för hälso- och sjukvården. Men när vi ser vad många unga flickor anför som orsaken till sin ohälsa kan vi konstatera att det bland annat handlar om de olika villkor som flickor och pojkar lever under. Ett jämställt samhälle och en politik för jämställdhet måste vara gränsöverskridande för att få effekt.

Bris visar i sin senaste rapport att nästan åtta av tio stödjande kontakter är flickor. Redan 2003 uppgav Bris att flickor lever i en utsatthet som blivit ett samhällsproblem. Det handlar om övergrepp, ökade krav och stress. En situation som kräver en samlad offensiv från samhället. Vi menar att det också handlar om att se över den ojämställdhet som råder mellan flickor och pojkar. Många flickor har erfarenheter av trakasserier på grund av kön som underbygger känslan av utsatthet och brist på möjligheter att förändra sin situation.

Min fråga till statsrådet är därför:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att minska ojämställdheten mellan flickor och pojkar som bland annat tar sig uttryck i en känsla av utsatthet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1002 besvarad av

den 23 februari

Svar på frågorna 2004/05:1021 om ny rapport från Bris om unga flickor och 1002 om jämställdhet för unga flickor

Socialminister Berit Andnor

Gudrun Schyman har frågat om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Bris årsrapport. Alice Åström har mot bakgrund av samma rapport från Bris ställt en fråga till statsrådet Jens Orback om han avser att vidta några åtgärder för att minska ojämställdheten mellan flickor och pojkar som bland annat tar sig uttryck i en känsla av utsatthet.

Eftersom båda frågorna baseras på samma underlag och är näraliggande besvarar jag båda i ett sammanhang.

Jag är naturligtvis på samma sätt som frågeställarna oroad över situationen för många unga flickor och pojkar i dagens samhälle. Den bild som Bris visar i sin senaste årsrapport är dock inte ny. Psykisk ohälsa bland unga flickor och pojkar som ibland tar sig uttryck i självdestruktivt beteende, ätstörningar, stress med mera har uppmärksammats av regeringen och flera initiativ har tagits.

Inom mitt eget ansvarsområde har jag bland annat gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att göra en kartläggning av och föreslå åtgärder när det gäller flickor som medvetet skadar sig själva. Den rapport som Socialstyrelsen lämnat är föremål för beredning. Projektet Flicka, som pågått under hela 2004 och som fortsätter till halvårsskiftet i år har sin bakgrund i den ökade kommersialisering och sexualisering som unga människor konfronteras med i dagens samhälle. Ett av syftena med det projektet är att få i gång en diskussion och ett engagemang bland unga flickor och pojkar om marknadskrafterna och hur de styr deras bild av sig själva och varandra. Projektet, som kommer att avslutas vid halvårsskiftet i år, kommer att följas upp och utvärderas.

Inom ungdomsministerns område bereds för närvarande kommittédirektiv till en särskild utredare som ska göra en översyn av ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan. Självklart kommer utredarens uppdrag att ha ett jämställdhetsperspektiv.

Inom folkhälsoministerns ansvarsområde bereds en rapport från Socialstyrelsen med förslag på hur återkommande nationella mätningar av barns och ungas psykiska hälsa ska kunna genomföras. Kunskapen om hur det står till med den psykiska hälsan bland barn och unga vilar i dag på enstaka rapporter från olika håll. Tillförlitliga data på nationell nivå saknas i hög grad, särskilt för de lägre åldrarna.

I juni förra året beslutade regeringen att avsätta 10 miljoner kronor, för det första året av tre, för en särskild satsning för att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Avsikten är att 30 miljoner kronor ska avsättas för det angivna ändamålet.

Den 11@12 april i år står jag och hälso- och sjukvårdsministern som värdar för en nationell konferens om barnkompetens inom hälso- och sjukvården. Flera av de problem som frågeställaren tar upp kommer att behandlas vid denna konferens.

Jag ber i övrigt att få hänvisa till de svar som Morgan Johansson har lämnat på två snarlika frågor av Alice Åström (nr 2004/05:1018 och 1020).

Några särskilda initiativ med anledning av den nu utkomna rapporten är således inte aktuella.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.