jämställdhet för de utslagna
Skriftlig fråga 2001/02:157 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-02
- Anmäld
- 2001-11-13
- Besvarad
- 2001-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:157
av Margareta Viklund (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om jämställdhet för de utslagnaEnligt Statens institutionsstyrelse, SiS, utgjorde flickorna ungefär en tredjedel av de 1 133 ungdomar som skrevs in under förra året vid de 32 ungdomshem, som SiS ansvarar för. 51 % av flickorna mot 35 % av pojkarna hade utsatts för fysisk misshandel av föräldrar eller personer i deras ställe. 54 % av flickorna mot 30 % av pojkarna hade utsatts för psykisk misshandel. 62 % av flickorna mot 35 % av pojkarna hade haft svåra depressioner. 42 % av flickorna mot 10 % av pojkarna hade gjort självmordsförsök. 36 % av flickorna mot 15 % av pojkarna kände för att skada sig själva. (Materialet bygger på intervjuer med 573 ungdomar mellan 17 och 20 år som skrevs in 1998.)
Trots att flickornas problem är större bygger vården på pojkarnas behov. Forskaren Karin Trulsson säger att "av tradition har vården byggts upp utan hänsyn till att det krävs speciell metodik för att bemöta flickor". Karin Trulsson är vetenskaplig ledare för ett projekt som försöker hjälpa unga kvinnor att bryta en ond cirkel av missbruk och tvångsomhändertagande.
Inte ens längst ned på samhällets statusstege behandlas flickor och pojkar jämställt. Ändå bor de utsatta flickorna och kvinnorna i världens mest jämställda land.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att de sociala institutionerna behandlar flickor och kvinnor och pojkar och män som jämställda individer med samma rätt och skyldigheter?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:157 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:157 om jämställdhet för de utslagna
Socialminister Lars Engqvist
Margareta Viklund har frågat jämställdhetsminister Margareta Winberg om vad hon avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att de sociala institutionerna behandlar flickor och kvinnor och pojkar och män som jämställda individer med samma rätt och skyldigheter. Då frågan rör jämställdheten inom de institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS) har frågan överlämnats till mig.
Jag håller till stor del med Margareta Viklund om att ungdomsvården, liksom många andra delar av samhället, traditionellt i hög utsträckning utgått från pojkars behov. Jag menar dock att man får vara vaksam så att man inte ställer flickors och pojkars behov mot varandra och kallar den ena gruppens problem för större än den andras. I stället måste vården utformas så att den utgår från individen och då särskilt beaktar flickors och pojkars särskilda behov.
Regeringen har i regleringsbreven till SiS gett uttryck för detta synsätt. Förutom att SiS ska rapportera vilka åtgärder som vidtagits för att differentiera ungdomsvården utifrån individens behov har ett särskilt återrapporteringskrav gällt myndighetens insatser för att tillgodose flickors och pojkars särskilda behov av vård. När det gäller SiS missbrukarvård så ska myndigheten särskilt redovisa hur man tillgodoser vårdbehovet för kvinnor med missbruksproblem.
Det är min uppfattning att SiS bedrivit detta arbete framgångsrikt. Flera institutioner tar bara emot flickor och vården anpassas särskilt för flickor på de institutioner som tar emot både flickor och pojkar. Likaså har vården för kvinnor differentierats inom vården enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. För båda verksamheterna finns nationella nätverk där chefer och behandlingsansvariga träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och utveckla verksamheterna utifrån de specifika behov som flickor och kvinnor har.
Genderarbetet ska naturligtvis inte ses som avslutat utan måste även fortsättningsvis bedrivas långsiktigt. SiS FoU-enhet finansierar därför flera forskningsprojekt och ett flertal utvecklingsprojekt pågår inom SiS som just tar sikte på flickors och kvinnors speciella behov i syfte att ytterligare driva detta arbete framåt.
Avslutningsvis vill jag också nämna att SiS som myndighet bedriver ett ambitiöst arbete med sitt interna genderarbete.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.