jaktförordningens paragraf 28
Skriftlig fråga 2004/05:1153 av Torstensson, Åsa (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-04
- Anmäld
- 2005-03-08
- Besvarad
- 2005-03-09
- Svar anmält
- 2005-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 mars
Fråga 2004/05:1153
av Åsa Torstensson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om jaktförordningens paragraf 28I samband med att vargstammen breder ut sig uppkommer nya frågeställningar och nya problem för dem som lever med vargen i sin absoluta närhet. Problem som blir mycket påtagliga för de landsbygdsföretagare vars företag är uppbyggda på till exempel djuruppfödning och mjölkkor. En situation som de flesta människor inte kan tänka sig in i eller vars negativa effekter på företaget andra företagare inte skulle acceptera.
Det som nu händer i många av de områden där vargen breder ut sig, till exempel i Dalsland och norra Bohuslän, är att de redan alldeles för få betesdjuren försvinner, hagmarkerna växer igen och miljön förändras negativt. Detta eftersom bönderna inte vågar släppa ut djuren på bete. Det som efterfrågas är att vårdare av tamdjur inom stängsel ska kunna ha rätt att skjuta angripande djur vid det första angreppsförsöket, alltså en ändring av jaktförordningen paragraf 28.
Min fråga till ansvarig minister är:
Vad avser ministern att göra för att vårdare av tamdjur fortsatt ska kunna, även då varg eller annat rovdjur finns i det geografiska området, låta djuren beta på hagmarker som annars riskerar att växa igen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1153 besvarad av
den 9 mars
Svar på fråga 2004/05:1153 om jaktförordningens 28 §
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Åsa Torstensson har frågat mig vad jag avser att göra för att vårdare av tamdjur ska kunna fortsätta att låta djuren beta på hagmarker som annars riskerar att växa igen även när varg eller annat rovdjur finns i det geografiska området.
28 § jaktförordningen (1987:905) ger ägare eller vårdare av tamdjur rätt att döda björn, varg, järv eller lo utan tillstånd av myndighet om rovdjuret angripit eller skadat tamdjur och det finns skälig anledning att befara ett nytt angrepp. Då får rovdjuret dödas i omedelbar anslutning till angreppet.
Frågan om när ägare eller vårdare av tamdjur ska få döda ett angripande rovdjur behandlades av riksdagen i samband med propositionen om sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). Bakgrunden var att Rovdjursutredningen i betänkandet Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146) föreslog att 28 § jaktförordningen ändras så att ägaren eller vårdaren av ett tamdjur får döda björn, varg, järv eller lo som är under direkt angrepp på tamdjuret. Det skulle således inte längre krävas att rovdjuret först angripit och skadat eller dödat ett tamdjur.
Regeringen gjorde emellertid i den nämnda propositionen den bedömningen att det åtminstone vid den tidpunkten var mindre lämpligt att ändra förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § förordningen på det sätt utredningen föreslagit. Flera remissinstanser hade uttryckt farhågor för att en sådan ändring av förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § förordningen skulle komma att medföra stora svårigheter att bevisa om ett jaktbrott begåtts eller om det varit fråga om tillåten skyddsjakt. Regeringen ansåg att dessa farhågor framstod som berättigade.
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen för fyra år sedan tog ett flertal motioner upp frågan om ändring av 28 § jaktförordningen. Även riksdagen konstaterade emellertid att en ändring i enlighet med Rovdjursutredningens förslag skulle komma att innebära stora svårigheter när det gäller att bevisa om ett jaktbrott har begåtts eller om det varit fråga om tillåten skyddsjakt. Riksdagen fann det därför inte lämpligt att då ändra förutsättningarna för skyddsjakt i enlighet med utredningens förslag (bet. 2000/01:MJU9).
Frågan om utvidgning av möjligheterna till skyddsjakt på enskilds initiativ utan tillstånd har behandlats av riksdagen ett antal gånger efter riksdagsbeslutet, senast våren 2004. Riksdagen vidhöll då sin bedömning när det gällde eventuella bevissvårigheter, men gav samtidigt regeringen till känna att en samlad översyn borde göras av regelverket med beaktande av såväl rättsäkerhetsaspekten som de fastlagda målen för rovdjurspolitiken.
En sådan översyn pågår inom Regeringskansliet. Som en del av beredningsunderlaget ingår Naturvårdsverkets remissbehandlade framställan om en ändring av 28 § jaktförordningen. Ändringen, som bland annat innebär att ett angripande rovdjur ska få dödas när det anfaller tamdjur om försök har gjorts att genom skrämselåtgärder avvärja angreppet, har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Riksåklagaren uttalade i sitt remissvar att Högsta domstolens ställningstagande i det så kallade Gräsömålet borde avvaktas för att kunna bedöma om och i vilken utsträckning en författningsändring behövs. Högsta domstolen meddelade dom i målet den 21 december 2004.
Genom Högsta domstolens dom har vi fått ytterligare underlag för ett ställningstagande till utformningen av bestämmelserna om rätt att ingripa mot rovdjur som anfaller tamdjur. Vi bereder nu frågan vidare i Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.