Jaktbrott
Skriftlig fråga 2020/21:2302 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-23
- Överlämnad
- 2021-03-24
- Anmäld
- 2021-03-25
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
I ett mycket uppmärksammat misstänkt jaktbrottsmål har de åtalade blivit frikända från alla misstankar. Domen är närmast unik i svensk rättshistoria, enligt de kommentarer som har givits av juridiska experter efter det att domen har avkunnats. Domstolen skriver i sin dom:
”Som bevisning i detta mål har åklagaren bland annat lagt fram relativt omfattande skriftlig bevisning med bäring på xx åsikter om vargförvaltningen i riket. Huruvida NN eller någon annan av de tilltalade har, eller har gett uttryck för, åsikter om vargförvaltningen är i princip utan betydelse för domstolens bedömning av åtalen. Domstolen kommer inte i detta mål, eller i något annat mål, lägga den tilltalades politiska åsikter till grund för bedömningen av ett åtal.”
Det är ett tydligt och klart ställningstagande av den aktuella domstolen som väcker generella frågor och funderingar kring om den svenska polisen och svenska åklagare har rätt förutsättningar för att arbeta med frågor som rör misstänkta jaktbrott på bästa sätt.
Riksdagens utredningstjänst har visat hur få misstänkta fall som går vidare till en fällande dom.
Tabell 1: Antal misstänkta samt antal personer med lagföringsbeslut vad gäller illegal rovdjursjakt (varg, björn, järv, lodjur och kungsörn), 2010–2019.
År Antal misstänkta personer Personer med lagföringsbeslut
2010 15 1
2011 9 2
2012 7 0
2013 18 2
2014 26 6
2015 27 5
2016 14 0
2017 24 6
2018 17 3
2019 21 2
Källa: Utredningstjänstens sammanställning av Brås statistik.
Det borde vara självklart att personer som uttrycker fullt legitima åsikter aldrig ska riskera att hamna i domstol för sina uppfattningar om den svenska rovdjurspolitiken. Man får i Sverige tycka att man ska ha ett mindre antal vargar – likväl som man får tycka att man ska ha obegränsat med rovdjur i Sverige. Rätten att ha de uppfattningarna är grundlagsskyddade.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet vidta för att säkerställa att polis och åklagare har rätt förutsättningar att arbeta med misstänka jaktbrott på ett rättssäkert sätt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2302 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2302 av Lars Beckman (M)
Jaktbrott
Lars Beckman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att polis och åklagare har rätt förutsättningar att arbeta med misstänkta jaktbrott på ett rättssäkert sätt.
Inledningsvis vill jag betona att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet enligt regeringsformen. Yttrandefriheten, innefattande bland annat friheten att uttrycka sina åsikter, har en lång och stark ställning i Sverige och utgör en hörnsten i den svenska demokratin.
När det gäller förutsättningarna att utreda brott är det av stor vikt att polis och åklagare har effektiva utredningsverktyg och tillräckliga resurser. Detta gäller för såväl jaktbrott som andra brott.
Frågan om effektiva utredningsverktyg för de brottsbekämpande myndigheterna är högt prioriterad för regeringen. Regeringen arbetar löpande med att utvärdera och effektivisera myndigheternas utredningsverktyg.
Regeringen har tillfört resurser till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i syfte att bl.a. förbättra myndigheternas förutsättningar att utreda brott. Det kan också framhållas att Polismyndigheten har gjort en översyn av hur hanteringen av grova jaktbrott kan förbättras och effektiviseras. I det arbetet har Åklagarmyndigheten, länsstyrelserna och Naturvårdsverket varit delaktiga. Resultatet kommer att sammanfattas i en handbok som bedöms kunna bli klar under året.
Stockholm den 31 mars 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.