IT-företag och kollektivavtal
Skriftlig fråga 1999/2000:681 av Wahlén, Gunilla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-10
- Anmäld
- 2000-03-14
- Besvarad
- 2000-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:681
av Gunilla Wahlén (v) till statsrådet Mona Sahlin om IT-företag och kollektivavtalDen kraftiga expansion, som har skett inom IT-sektorn och som lett till att Sverige är en av nationerna i framkant av utvecklingen är mycket glädjande. Tyvärr finns inom företagsledningarna för många av dessa företag en mycket dålig kunskap om svenska arbetmarknadslagar och svensk arbetsmarknadstradition. Det finns företag, som kameraövervakar sina anställda och det finns företag, som erbjuder sina anställda bonus om de inte kollektivansluter sig, vilket leder till en direkt lönediskriminering mot de kollektivanslutna. Det verkar, som dessa avarter är vanligast förekommande i callcenter-sektorn och i företag, som utlokaliserat sig, med företagsstöd från det allmänna, till orter med hög arbetslöshet. Anställda måste stå ut med olika typer av missförhållanden eftersom alternativ sysselsättning saknas.
Staten hjälper inte upp situationen genom att t.ex. ge etableringsstöd till företag, som saknar kollektivavtal. Jag anser att det är ett minimikrav att ett företag, som erhåller skattemedel, ställer upp på de regler som vi under lång tid har etablerat i Sverige, som ett skydd för de anställda.
Därför vill jag fråga statsrådet:
Avser regeringen att föreslå sådana förändringar, så att skattemedel i form av företagsstöd, inte går till företag som saknar kollektivavtal?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:681 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:681 om IT-företag och kollektivavtal
Statsrådet Mona Sahlin
Gunilla Wahlén har frågat mig om regeringen avser föreslå att skattemedel i form av företagsstöd inte får gå till företag som saknar kollektivavtal. Bakgrunden till frågan är att det, enligt Gunilla Wahlén, finns företag, som kameraövervakar sina anställda och erbjuder sina anställda bonus om de inte kollektivansluter sig. Det verkar vidare, enligt Wahlén, som om detta är vanligast förekommande i callcenter-sektorn och i företag som utlokaliserats med hjälp av bl.a. statliga företagsstöd.
Allmänna regler om kollektivavtal finns i medbestämmandelagen. Enligt lagen finns det inte någon rättslig skyldighet för en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Det sammanhänger närmast med den tradition som finns på svensk arbetsmarknad om fria förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Medbestämmandelagen innehåller regler om förenings- och förhandlingsrätt som stöder en fackförenings strävanden. Föreningsrätten innebär i korthet att en arbetsgivare inte får vidta åtgärder till nackdel för en arbetstagare för att denne har organiserat sig. Inte heller får en arbetsgivare förmå någon att inte organisera sig.
Att erbjuda en arbetstagare bonus i syfte att förmå honom eller henne att inte vara med i en fackförening kan vara en kränkning av föreningsrätten.
En annan fråga är att lagstiftaren anser att det är lämpligt att löner och allmänna anställningsvillkor regleras genom kollektivavtal. Det skulle däremot leda långt att införa regler som tvingar en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Medbestämmandelagen bygger rent principiellt på att fackföreningar har frihet att ytterst ta till stridsåtgärder för att förmå en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Det sagda kan även uttryckas som att det är en fråga för arbetsmarknadens parter.
När det gäller frågor rörande kameraövervakning vill jag säga att en utredning som ska belysa integritetsfrågor i arbetslivet är under arbete. Jag ser därför ingen anledning att i dagsläget vidta någon åtgärd i denna del.
De regler som gäller för aktuella regionalpolitiska företagsstöd innebär bl.a. att stöd endast får beviljas om företaget visar att de anställdas löner och andra anställningsförmåner är minst likvärdiga med vad som följer av tillämpligt kollektivavtal. Vidare ska även beaktas vikten av att de anställda tillförsäkras en tillfredsställande arbetsmiljö.
De direkta företagsstöden inom regionalpolitiken ses nu också över av den regionalpolitiska utredningen, i vilken Gunilla Wahlén är ledamot. Det finns således möjlighet för Wahlén att i denna utredning aktualisera eventuella missförhållanden. När utredningen senare i år lämnat sina förslag till regeringen avser regeringen att ta ställning till eventuella förändringar vad gäller dessa företagsstöd.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.