Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Israel och Irans kärnvapen

Skriftlig fråga 2003/04:79 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-14
Anmäld
2003-10-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-10-30
Svar anmält
2003-10-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 oktober

Fråga 2003/04:79

 av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Laila Freivalds om Israel och Irans kärnvapen

En förändrad strategisk situation är på väg att uppstå i Mellanöstern. Att Israel har kärnvapen har varit känt sedan slutet av 1960-talet. Numera bedöms landet ha ett par hundra kärnladdningar. Den senaste tiden, senaste i Los Angeles Times, har det förekommit uppgifter om att Israel försett ubåtar med kärnvapen monterade på medeldistansmissiler. Detta ger landet andraslagskapacitet. För en tid sedan kom uppgifter om att Indien och Israel trappar upp sitt samarbetet på försvarsmaterielsidan. En israelisk ubåt lär också ha getts tillstånd att utföra reparationer i indisk hamn.

Iran har underlåtit att följa ickespridningsfördragets anda och har inte villkorslöst släppt in IAEA:s inspektörer i sina kärnanläggningar. Om landet utvecklar kärnvapen vore detta mycket allvarligt för det säkerhets politiska läget i Mellanöstern. Israel påstås till och med överväga att ingripa i förebyggande syfte.

Tillsammans förändrar Israels kärnvapenbestyckning av ubåtar och Irans kärnvapenambitioner det strategiska läget i regionen. En konflikt riskerar att få oöverstigliga följder. Regeringen måste följa detta med största uppmärksamhet och markera Sveriges avståndstagande från kärnvapenrustningar.

Vad avser utrikesministern att göra för att bromsa kärnvapenutvecklingen i Mellanöstern?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:79 besvarad av

den 30 oktober

Svar på fråga 2003/04:79 om Israels och Irans kärnvapen

Utrikesminister Laila Freivalds

Sten Tolgfors har frågat vad jag avser att göra för att bromsa kärnvapenutvecklingen i Mellanöstern.

Nedrustning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är en högt prioriterad fråga för regeringen. Vårt långsiktiga mål är att få en värld fri från dessa vapen. För att nå detta mål arbetar vi nationellt, inom EU samt inom ramen för den så kallade Ny Agenda-koalitionen, som består av sju länder från olika världsdelar.

Under våren inleddes på svenskt initiativ en diskussion inom EU om hur unionen skulle kunna fördjupa och stärka sin gemensamma politik avseende massförstörelsevapen. Detta har lett till att EU:s utrikesministrar antagit dels grundläggande principer som ska styra EU:s arbete på området, dels en ambitiös handlingsplan med konkreta åtgärder att vidta. Sverige och övriga medlemsstater i EU arbetar nu vidare för att denna handlingsplan ska genomföras och för att EU ska kunna utvecklas till en starkare aktör mot massförstörelsevapen. Mellanöstern omfattas givetvis av alla dessa ansträngningar.

Vad gäller Iran följer Sverige och EU mycket noga det internationella atomenergiorganet IAEA:s arbete för att bringa klarhet i de frågor som ställts kring landets nukleära program. Vi stöder de krav som IAEA ställt på Iran, det vill säga undertecknande av ett så kallat tilläggsprotokoll som möjliggör effektivare inspektioner.

Det är glädjande att de tre europeiska utrikesministrar som besökte Teheran i förra veckan fick besked om att Iran kommer att underteckna och följa tilläggsprotokollet och visa den öppenhet som IAEA behöver. Det är viktigt att Iran nu lever upp till sina utfästelser, inklusive den utlovade frysningen av landets program för anrikning av uran. Sverige och EU fortsätter att följa Irans samarbete med IAEA.

EU har också en kontinuerlig dialog med Iran, där nedrustnings- och icke-spridningsfrågorna har en framträdande plats. EU:s utrikesministrar har upprepade gånger slagit fast att mer djupgående ekonomiska förbindelser avseende det handels- och samarbetsavtal som är under förhandling med Iran endast kan uppnås om iranska framsteg görs på bland annat detta område. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 oktober framhålls särskilt att internationell tilltro till att Irans nukleära program endast har civila syften är en viktig förutsättning för att EU ska överväga utökat samarbete med Iran.

Sverige och EU har bestämt och konsekvent uppmanat Israel att ansluta sig till icke-spridningsfördraget som en kärnvapenfri stat och kommer att fortsätta göra detta. Regeringen konstaterar att Israel aldrig har deklarerat något kärnvapeninnehav. Vi är dock medvetna om att många bedömare anser att Israel har kärnvapenkapacitet. Detta är oroande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.