Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

iranska domstolsväsendet

Skriftlig fråga 2004/05:1465 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-21
Anmäld
2005-04-21
Besvarad
2005-04-27
Svar anmält
2005-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 april

Fråga 2004/05:1465

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om iranska domstolsväsendet

En 22-årig kvinna i Iran, Kobra Rahmanpour, är dömd till döden för att hon dödat sin svärmor. Kobra våldtogs som 16-åring av sin man, som undslapp straff för sitt brott genom att gifta sig med henne. Kobra var alltså ännu bara ett barn när våldtäkten och giftermålet ägde rum. Väl hos sin man blev Kobra illa behandlad och praktiskt taget dagligen misshandlad av mannens familj @ bland annat av sin man och sin svärmor. Till sist kastade mannen ut henne och Kobra återvände till sin familj, som var mycket fattig och inte förmådde hjälpa henne. Kobra försökte då återvända till sin man/våldtäktsman och möttes av svärmodern som inte ville veta av henne. Det kom till handgemäng. I tumultet som uppstod dödade Kobra svärmodern. När detta hände hade Kobra ännu inte fyllt 18 år och måste enligt FN:s barnkonvention räknas som barn. Trots att det föreligger förmildrande omständigheter såsom att brottet föregåtts av våldtäkt och långvarig misshandel och att det begicks av ett barn har den iranska domstolen dömt Kobra till döden. Domen mot Kobra strider både mot barnkonventionen, FN:s konvention om kvinnans rättigheter och FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern att göra för att förmå den iranska regimen att förändra sitt rättssystem så att det stämmer överens med FN:s konventioner om barnets rättigheter, kvinnans rättigheter och deklarationen om mänskliga rättigheter?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1465 besvarad av

den 27 april

Svar på fråga 2004/05:1465 om iranska domstolsväsendet

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vad jag avser att göra för att förmå den iranska regimen att förändra sitt rättssystem så att det stämmer överens med FN:s konventioner om barnets rättigheter, kvinnans rättigheter och deklarationen om mänskliga rättigheter.

Sverige och EU verkar för att dödsstraffet helt ska avskaffas, samt att de länder som fortfarande tillämpar dödsstraffet ska vidta åtgärder för att begränsa dess användning, vilket bland annat innebär att dödsstraff aldrig får tillämpas för minderåriga eller förståndshandikappade. För att effektivisera arbetet mot dödsstraffet antog EU 1998 gemensamma riktlinjer om arbetet för dödsstraffets avskaffande och för hur EU effektivt ska agera gentemot tredjeland. EU har sedan dess genomfört ett stort antal demarcher i Iran med anledning av dödsstraffsfrågan och individuella dödsdomar.

Iran har ratificerat barnkonventionen, men trots att regeringen har gjort utfästelser om att lagen ska ändras fortsätter myndigheterna att döma minderåriga till döden och verkställa avrättningar. Vi har vid upprepade tillfällen tagit upp frågan om förbudet mot dödsstraffets utdömande och verkställighet gentemot minderåriga med företrädare för den iranska regeringen, såväl inom ramen för våra bilaterala relationer med Iran som genom EU.

Frågan om dödsstraffets avskaffande och ett moratorium när det gäller grymma och inhumana avrättningsmetoder, så som stening, samt dödsstraffets tillämpning mot minderåriga har även varit ett tema i den dialog om de mänskliga rättigheterna som EU har med Iran.

Såväl Sverige som EU är pådrivande för att Iran ska värna kvinnors rättigheter, och vi verkar för att Iran ska ansluta sig till konventionen mot alla former av diskriminering mot kvinnor. Trots vissa förbättringar på det rättsliga området förekommer alltjämt en utbredd diskriminering av kvinnor i Iran, och beklagligt nog har Väktarrådet stoppat det iranska parlamentets beslut om anslutning till konventionen.

Regeringen håller sig väl underrättad om situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, såväl genom ambassadens MR-rapportering som via ett stort antal rapporter från internationella organisationer och frivilligorganisationer. Vi kommer, inom ramen för EU och EU:s dialog om mänskliga rättigheter med Iran, fortsätta att arbeta för att dessa frågor tas upp av EU i dess dialog med den iranska regimen. Såväl Sverige som EU kommer även att fortsätta påtala de brister som finns när det gäller mänskliga rättigheter i Iran i relevanta internationella forum.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.