investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder

Skriftlig fråga 2001/02:936 av Hansson, Agne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-21
Besvarad
2002-03-26
Anmäld
2002-04-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2001/02:936

av Agne Hansson (c) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder

Riksdagen har beslutat om investeringsstöd till byggande av bostäder. Enligt förordningen SFS 2001:531 utgår statligt investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist. Bidraget utgår i mån av medel. 2,5 miljarder är avsatt i budget för ändamålet vilket innebär att stödet är begränsat. Sedan riksdagen fattat beslutet har regeringen reserverat en miljard av stödet för Stockholm och gett landshövdingen i Stockholm i särskilt uppdrag att försöka "sälja" investeringsstödet för att få igång angelägen nybyggnation för att lösa bristen. Därtill kan Stockholmsregionen såväl som Malmöregionen och Göteborgsområdet få ett klart förhöjt stöd. Samtidigt har stöd till mindre kommuner som Vimmerby och Falkenberg fått avslag på ansökningar om stöd. Detta trots att det finns en klar bostadsbrist i Vimmerby och ett klart behov av hyresbostäder. Kommunen planerar att starta två olika projekt. Vare sig lönenivå eller hyresnivåer i små landsbygdskommuner kan jämföras med storstadsområdena. Vimmerby är den enda kommun där ansökan ingetts vilket betyder att Kalmar län inte kan expandera sitt bostadsbyggande. Den centralistiska utformningen som stödgivningen fått är mycket olycklig.

Därför vill jag fråga statsrådet Lövdén vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att nå lika villkor för nyproduktion av bostäder i hela landet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:936 besvarad av

den 27 mars

Svar på fråga 2001/02:936 om investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Agne Hansson har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att nå lika villkor för nyproduktion av bostäder i hela landet.

Bostadsmarknaden i Sverige i dag är tudelad. I vissa områden råder brist på bostäder medan det i andra delar av landet finns ett överskott på bostäder.

I dag råder bostadsbrist i 77 kommuner med tillsammans hälften av landets befolkning. Bostadsbristen är koncentrerad till tillväxtregionerna. Befolkningen beräknas öka med totalt 250 000 personer i tillväxtregionerna fram till 2010. Ett lågt bostadsbyggande riskerar att begränsa den ekonomiska tillväxten i såväl tillväxtregionerna som i landet som helhet. Investeringsbidraget för byggande av hyresbostäder som infördes 2001 är avsett att lämnas för anordnande av hyresbostäder i områden med bostadsbrist. Bidraget är begränsat till en viss ram och utformat så att projekt med skälig produktionskostnad och boendekostnad prioriteras inom de regioner som fastställts. En region kan innefatta fler län och prioritering sker inom hela regionen. Syftet med stödet är att uppnå en ökad produktion av främst små eller medelstora lägenheter som kan efterfrågas av bredare hushållsgrupper.

Samtidigt som tillväxtområdena upplever arbetskrafts- och bostadsbrist möter andra regioner problem som hänger samman med vikande befolkningstal och svag ekonomiskt tillväxt. De kommuner som möter en minskad befolkning möter ofta problem i form av en ökande andel tomma lägenheter i de kommunala bostadsföretagen. Regeringen anser det viktigt att de kommuner som drabbas hårdast får hjälp att bära bördorna. Bostadsdelegationen har för en begränsad tidsperiod hanterat frågor om stöd till enskilda kommuner och beviljat ca 2 miljarder kronor i stöd till 39 kommuner. En ny myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas den 1 juli 2002.

Med de regionala obalanserna som finns, och som kan förväntas finnas i framtiden, är det rimligt att även fortsättningsvis avväga insatserna utifrån de faktiska förhållanden som råder i olika regioner.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.