Invandrarverkets medborgarskapsregler
Skriftlig fråga 1997/98:949 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-07-20
- Anmäld
- 1998-07-27
- Besvarad
- 1998-08-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juli
Silvia Svensson, 23 år, född i Sverige får inget svenskt medborgarskap. En skuld på 11 000 kr sätter stopp för hennes ansökan och gör att Invandrarverket ifrågasätter hennes levnadssätt. Skulderna uppkom när Silvia blev arbetslös efter Ericssons neddragningar i Norrköping. Där hade hon jobbat i fyra år men när hon blev av med jobbet hade hon svårt att betala räkningarna.
Invandrarverkets nej beror också på att Silvia inte har fått de libanesiska myndigheternas tillstånd att befrias från sitt libanesiska medborgarskap.
Den här hanteringen av medborgarskapsreglerna är omänskliga och förödmjukande.
Min fråga till ministern är:
Avser ministern verka för en förändring av gällande lagstiftning så att situationer som den ovan beskrivna inte inträffar?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:949 besvarad av , ()
- Statsrådet Lars Engqvist
den 4 augusti
Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Pierre Schori om han avser att verka för en förändring av gällande lagstiftning, så att situationer liknande den som inträffat i ett av Yvonne Ruwaida beskrivet ärende om svenskt medborgarskap inte inträffar. Ärendet gäller en utländsk kvinna som är 23 år och född i Sverige och som enligt Yvonne Ruwaida inte beviljats svenskt medborgarskap på grund av att hon inte har fått befrielse från sitt libanesiska medborgarskap samt att hon har en obetald skuld på 11 000 kr. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Som Yvonne Ruwaida väl känner till kan varken jag eller regeringen ta ställning i ett enskilt ärende som handläggs av en myndighet. Däremot vill jag nämna något om medborgarskapsreglerna.
Av 6 § lagen om svenskt medborgarskap framgår bl.a. att den som fyllt 18 år och som sedan ett antal år tillbaka har hemvist i Sverige och som har fört och kan förväntas komma att föra en hederlig vandel kan bli svensk medborgare. I vandelsbegreppet avses i första hand frågor om kriminalitet, men förfallna obetalda skulder är också exempel på vad som ingår i en vandelsprövning.
Sverige har sedan lång tid tillbaka anammat principen om att undvika dubbelt medborgarskap, vilket också kommit till uttryck i den av Sverige ratificerade 1963 års Europarådskonvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap.
I många fall förloras det utländska medborgarskapet automatiskt i och med att personen förvärvar svenskt medborgarskap. Om så inte sker kan det enligt lagen som villkor för medborgarskap anges att sökanden inom viss tid, normalt två år, skall styrka att befrielse från det utländska medborgarskapet har medgivits av den utländska statens regering eller annan myndighet. Om sökanden erhåller medgivande till befrielse och villkoret således uppfylls, blir han eller hon svensk medborgare.
Undantag från kravet på befrielse från utländskt medborgarskap görs i praxis i flera fall. Om det t.ex. på grund av lagstiftningen i sökandens hemland inte är möjligt att få befrielse från medborgarskap eller om man är flykting här i Sverige, kan man bli svensk medborgare utan krav på befrielse från det utländska medborgarskapet. Likaså kan undantag göras om sökanden erhåller avslag på en ansökan om befrielse från det utländska medborgarskapet.
Jag utgår ifrån att Invandrarverkets handläggning sker utifrån gällande lagstiftning och praxis. Den som är missnöjd med Invandrarverkets beslut kan överklaga till Utlänningsnämnden.
Som Yvonne Ruwaida säkert vet tillsatte regeringen i januari 1997 en parlamentarisk kommitté som skall göra en allmän översyn av lagen om svenskt medborgarskap. Företrädare för samtliga riksdagspartier ingår i kommittén. I direktiven till kommittén (dir. 1997:5) har regeringen bl.a. pekat på vissa problem som är förknippade med kravet på befrielse från tidigare medborgarskap. Kommittén skall analysera dessa problem och vid behov föreslå ändringar i reglerna.
Vidare kan jag nämna att regeringen den 17 juni 1998 beslutade om tilläggsdirektiv (dir. 1998:50) varigenom kommittén fick i uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om dubbelt medborgarskap. Kommittén skall bl.a. analysera konsekvenserna av dubbelt medborgarskap, både ur statens och den enskildes synvinkel. I kommitténs uppdrag ingår även att analysera och överväga vilka konsekvenser det skulle få om Sverige frångår den nu gällande principen om att undvika dubbelt medborgarskap.
Kommitténs arbete skall vara avslutat den 1 mars 1999 och regeringen kommer därefter att ta ställning till eventuella förändringar i lagstiftningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.