invandrarelevers gymnasiebehörighet
Skriftlig fråga 2004/05:1672 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-20
- Anmäld
- 2005-05-20
- Besvarad
- 2005-05-25
- Svar anmält
- 2005-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1672
av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om invandrarelevers gymnasiebehörighetVar femte skolelev i Jönköpings län med invandrarbakgrund klarar inte grundskolan och blir inte behöriga för studier på de nationella gymnasieprogrammen, enligt statistik från Skolverket. I ett reportage i TV 4 Jönköping (den 17 maj) pekas bland annat på bristande kunskaper i svenska.
Att en så hög andel av skolelever med invandrarbakgrund inte når behörighet för de nationella gymnasieprogrammen visar på den svenska skolpolitikens gigantiska misslyckande. Bakom de abstrakta siffrorna döljer sig vanliga ungdomar av kött och blod som inte får den start i livet som de behöver. Misslyckande i skolan leder alltför ofta till utslagning och socialt utanförskap.
Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder han är beredd att vidta i syfte att öka antalet skolelever som klarar grundskolan och blir behöriga för de nationella gymnasieprogrammen.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1672 besvarad av
den 25 maj
Svar på fråga 2004/05:1672 om invandrarelevers gymnasiebehörighet
Statsrådet Ibrahim Baylan
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att öka antalet skolelever som klarar grundskolan och blir behöriga för de nationella gymnasieprogrammen.
Det är väl känt att det i många svenska kommuner finns utsatta områden som är präglade av social och etnisk segregation. I dessa områden finns en kraftig överrepresentation av elever som har svårigheter att nå utbildningens mål och de flesta av dessa elever har utländsk bakgrund. Arbetet med att bryta segregationens negativa effekter kräver samordnade insatser från många olika sektorer i samhället men skolans roll i sammanhanget måste betraktas som central. Det är en mycket angelägen utbildningspolitisk fråga att arbeta för förbättrade utbildningsvillkor i utsatta och segregerade områden.
Det är av denna anledning som regeringen i maj 2003 beslutade att ge Myndigheten för skolutveckling som sitt största och viktigaste uppdrag att arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden. Syftet med uppdraget är att en större andel av eleverna i dessa områden ska nå målen för utbildningen. Myndigheten ska kartlägga, samla in och analysera framgångsfaktorer samt sprida lärande exempel. I sitt arbete med uppdraget ska myndigheten särskilt uppmärksamma bland annat undervisningen i ämnet svenska som andraspråk samt hur skolan använder skönlitteratur i undervisningen och hur bibliotek utnyttjas. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 15 december 2005.
Att vända utvecklingen för dessa elever är en mycket tids- och resurskrävande process. Regeringen har därför bedömt att det finns behov av ytterligare insatser för att förbättra måluppfyllelsen för dessa elever. I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att det under 2006 och 2007 ska avsättas 70 respektive 155 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen har den 17 mars 2005 gett Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram en planering för hur överenskommelser om användning av dessa medel ska kunna träffas mellan å ena sidan myndigheten, och å andra sidan kommuner samt andra centrala aktörer. I uppdraget anges att myndigheten ska fästa särskild vikt vid bland annat insatser för språkutveckling för elever med utländsk bakgrund, såväl vad gäller svenska språket som modersmålet. Insatser för läsutveckling ska prioriteras. I detta sammanhang ska skolbibliotekets pedagogiska funktion och roll som kreativ språk- och läsmiljö särskilt uppmärksammas. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 november 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.