invandrare inom vården

Skriftlig fråga 1999/2000:646 av Hoff, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-01
Anmäld
2000-03-07
Besvarad
2000-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 1999/2000:646

av Hans Hoff (s) till statsrådet Ulrica Messing om invandrare inom vården

Det är viktigt att öka antalet invandrare inom vården. Dels är de en viktig potentiell rekryteringskälla och dels ökar antalet äldre personer med utländsk bakgrund. I dag finns det mellan 1 400 och 1 600 läkare med utländsk bakgrund som har läkarutbildning, men som i dag jobbar med något annat eller är arbetslösa då de inte har någon svensk läkarlegitimation.

I Västsverige, där det saknas flera hundra läkare, försöker man nu bl.a. rekrytera läkare från EU-länder, t.ex. Spanien. Enligt EU-direktiven räknas läkare från annan medlemsstat som behörig att utöva läkaryrket i Sverige, utan speciella villkor t.ex. på kompletterande utbildning. Socialstyrelsen kan inte ställa några krav, och det är fritt fram för landstinget att anställa.

För de läkare som har utbildats utanför EU/EES tillkommer kunskapsprov och praktiktjänst samt kurs i svenska medicinalförfattningar. Många av dessa läkare klarar inte av att komplettera sin utländska läkarutbildning. För att få fler att klara av sin komplettering behöver det skapas fler praktikplatser och framför allt skapas språkutbildningar på rätt nivåer.

Jag anser att särskilda insatser bör vidtagas för att ta till vara den kunskap som våra invandrare i Sverige har.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att få in fler invandrare med läkarutbildning i svensk sjukvård?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:646 besvarad av

den 15 mars

Svar på fråga 1999/2000:646 om invandrare inom vården

Socialminister Lars Engqvist

Hans Hoff har frågat Ulrica Messing vilka åtgärder hon avser vidta för att få in fler invandrare med läkarutbildning i svensk sjukvård. Eftersom jag är den inom regeringen som ansvarar för hälso- och sjukvårdsfrågor besvarar jag frågan.

Jag delar Hans Hoffs uppfattning att det är viktigt att ta till vara den resurs som invandrare utgör inom vården. Mycket talar också för att behovet av sjukvårdspersonal med invandrarbakgrund kommer att öka, inte minst mot bakgrund av det ökande antalet vårdbehövande med invandrarbakgrund.

De läkare som kommer till Sverige med utländsk utbildning kan generellt delas in i två grupper, dels utbildade från ett land i Norden eller från EU i övrigt, dels utbildade från ett land utanför EU. Läkare inom EU erhåller legitimation i Sverige relativt enkelt. För läkare med utländsk utbildning är det en längre process, med bl.a. krav på medicinskt kunskapsprov eller provtjänstgöring beroende på erfarenhet m.m. Här har det visat sig uppstå problem på grund av bristande tillgång till lämplig svenskundervisning och svårigheter för läkarna att få plats för provtjänstgöring eller praktik inom sjukvården.

Socialstyrelsen avsätter varje år medel för olika utbildningsinsatser i form av kurser och prov för att underlätta för invandrad vårdpersonal att uppnå legitimation i Sverige. När det gäller rekrytering av läkare har dock landstingen ett huvudansvar. Det är min förhoppning, inte minst mot bakgrund av den brist på läkare som i dag råder på många håll i landet, att det ska bli en ökad medvetenhet i landstingen om den resurs som de här läkarna utgör. Tecken finns som tyder på att så är fallet. Läkarorganisationerna har t.ex. nyligen tagit fram ett handlingsprogram för hur man kan underlätta för läkarna att uppnå legitimation. Projekt pågår också i landet för att underlätta inslussningen av utländska läkare. Regeringen beslutade förra våren att stödja ett projekt där Stockholms läns landsting i samarbete med länsarbetsnämnden samt Stockholms läkarförening hjälper invandrade läkare till svensk legitimation och arbete. Sammantaget kommer projektet att omfatta 100 invandrade läkare.

Jag vill slutligen understryka att regeringen verkligen ser det som mycket angeläget att den resurs som invandrare med utländsk utbildning utgör, inte minst inom vårdsektorn, tas till vara. Jag kommer också med stort intresse att följa resultatet av de åtgärder och initiativ som företagits.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.