Intyg läs- och skrivsvårigheter
Skriftlig fråga 2020/21:177 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-06
- Överlämnad
- 2020-10-07
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-14
- Sista svarsdatum
- 2020-10-14
- Besvarad
- 2020-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Rutiner för utredningar av läs- och skrivsvårigheter skiljer sig runt om i landet. Till att börja med skiljer det sig vem som utreder; exempelvis kan det för vissa vara skolan som utreder problematiken medan det i en annan region är regionen som gör det.
Därtill kräver statliga myndigheter olika intyg för läs- och skrivsvårigheter. För högskoleprovet krävs intyg på dyslexi från legitimerad logoped eller annan intygsgivare som Universitets- och högskolerådet har godkänt. Trafikverket å andra sidan är mer öppna i tolkningen av vem som kan skriva ett intyg för förlängd tid på körkortsprovet. Det behövs inte heller intyg om dyslexi, utan bara ett intyg om läs- och skrivsvårigheter.
Med anledning av ovanstående är min fråga till socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att öka likvärdigheten vad gäller utredningar och intyg för personer med läs- och skrivsvårigheter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:177 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:177 av Fredrik Christensson (C)
Intyg läs- och skrivsvårigheter
Fredrik Christensson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att öka likvärdigheten vad gäller utredningar och intyg för personer med läs- och skrivsvårigheter.
För mig handlar läsning om demokrati och likvärdighet, dels i vården och omsorgen som ska fungera för alla oavsett vem du är eller var i landet du bor, dels när det gäller möjligheten att ta plats i samhället och som med-borgare delta i det demokratiska samtalet. Det är också med gemensamt kunskapsstöd som likvärdighet skapas och inte alltid var utredningen görs. Specialpedagogiska skolmyndigheten har t.ex. tagit fram stöd för utredningar såsom materialet Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
I utredningen om En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (Dir. 2019:93) ska utredaren föreslå hur en samlad uppföljning av barns och ungas fysiska och psykiska hälsa kan utformas som stödjer utvecklingen dels av det hälsofrämjande arbetet för barn och unga både på individuell och nationell nivå, dels av vårdens utformning och innehåll.
För mig är det självklart att bästa möjliga kunskap alltid används i alla situationer, inte minst vid utredningar och intyg för personer med läs- och skrivsvårigheter oavsett vem som utför utredningen.
Stockholm den 14 oktober 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.