Instrument mot terrorism
Skriftlig fråga 2006/07:433 av Björling, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-22
- Anmäld
- 2006-12-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-01-10
- Svar anmält
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:433 Instrument mot terrorism
av Ewa Björling (m)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Både FN och EU tillämpar ett system med terrorstämpling där organisationer och personer som ägnar sig åt terror eller åt att stödja sådan verksamhet förs upp på specifika listor. EU:s terrorstämpling innebär att dessa personer och organisationer på listan får sina penningmedel, finansiella tillgångar eller ekonomiska resurser frysta, detta kan i särskilda fall kombineras med reseförbud inom och till EU.
Terrorstämpling är ett instrument mot terrorism som i flera fall visat sig vara relativt trubbigt, inte minst när hela organisationer terrorstämplas.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidtaga för att medverka till att, bland annat inom FN:s och EU:s ramar, ett utökat system med mer finkalibrerade instrument tas fram för att motverka terrorism?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:433 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:433 Instrument mot terrorism
Utrikesminister Carl Bildt
Ewa Björling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att medverka till att ett utökat system med mer finkalibrerade instrument tas fram för att motverka terrorism, bland annat inom FN:s och EU:s ramar.
Sanktionsregimerna, som bygger på folkrättsligt bindande resolutioner antagna av FN:s säkerhetsråd, utgör viktiga delar i det internationella samarbetet mot terrorism. I dag riktar globalt verkande terroristnätverk strategiska hot mot stater, hot av ett slag som förr förekom främst mellan stater. Det är angeläget att FN:s säkerhetsråd tar sitt ansvar också för sådana hot mot internationell fred och säkerhet som kommer från icke-statliga aktörer.
Jag delar uppfattningen att det finns brister i sanktionsregimerna. Sverige bidrar aktivt till det kontinuerliga arbetet med att göra sanktionerna mer effektiva och rättssäkra. Ett sådant exempel är att Sverige tillsammans med Schweiz och Tyskland har tagit initiativ till en rapport som identifierar brister i sanktionssystemen vad gäller effektivitet, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Rapporten, som fått stort genomslag och finns tillgänglig som FN-dokument (A/60/887), ger förslag till förbättringar och utgör en del av underlaget för säkerhetsrådets översynsarbete.
Brister i sanktionssystemen, vad rör utformning såväl som efterlevnad, har även uppmärksammats av FN:s säkerhetsråds eget övervakningsteam för 1267-systemet. I ett antal beslut har säkerhetsrådets sanktionskommitté sökt förbättra systemet på olika punkter. I riktlinjer från november förra året tydliggörs till exempel vilken typ av underlag som krävs för listningsbeslut.
När det gäller EU:s tillämpning av sanktioner i form av frysning av tillgångar har EU utvecklat rekommendationer för hur sanktionerna ska tillämpas på ett effektivt sätt. Rekommendationerna finns i ett offentligt dokument som kallas EU:s bästa praxis för ett effektivt genomförande av restriktiva åtgärder. Dokumentet uppdateras och utvecklas kontinuerligt.
FN:s säkerhetsråd har också utvecklat nya instrument av vikt i kampen mot terrorism, framförallt resolution 1540 som syftar till att förhindra spridning av massförstörelsevapen till icke-statliga aktörer. Sverige fortsätter att bidra till arbetet med att göra sanktionsregimerna mer effektiva. För närvarande pågår till exempel ett gemensamt forskningsprojekt mellan Uppsala universitet och Sipri som undersöker hur vapenembargon kan genomföras mer effektivt.
FN-beslutade sanktioner utgör endast en del av ett brett internationellt arbete mot terrorism, där kärnan utgörs av det dagliga samarbetet mellan rättsvårdande myndigheter i olika länder. Detta samarbete grundas på ett omfattande internationellt regelverk som utgår från det normativa arbete som sedan 1960-talet pågår i FN:s generalförsamling och hittills resulterat i 13 konventioner om olika former av terrorism. Sverige deltar aktivt i förhandlingarna om det internationella normsystemet.
I september 2006 togs ett nytt steg i FN-arbetet, då generalförsamlingen med konsensus antog en global FN-strategi mot terrorism. Den lägger stor vikt vid åtgärder för att förebygga terrorismens grogrunder och spridning och uppmuntrar till kapacitetshöjande insatser i syfte att stärka länders egen förmåga att motverka terrorism. Häri ingår bland annat stöd till rättsväsendet i utvecklingsländer. Sverige bidrar aktivt till efterlevnaden av FN-strategin och har givit ett särskilt bidrag till FN-sekretariatet för detta ändamål. Inom EU finns sedan 2005 en övergripande strategi mot terrorism som tydliggör unionens mål, insatser och prioriteringar i och utanför unionen. Det gäller bland annat insatser för att förhindra rekrytering till terrorism, stödinsatser till tredjeländer för att öka deras egen förmåga att motverka terrorism, förbättrade gränskontroller och ökat informationsbyte mellan rättsvårdande myndigheter. Sverige bidrar aktivt såväl till utvecklingen av EU:s politik som till genomförandet av beslutade insatser.
Arbetet för att motverka terrorism utvecklas således på bred front, internationellt såväl som nationellt. Regeringen kommer också fortsatt att verka för att både effektivitet och rättssäkerhet beaktas i den processen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.