Insatser för växtförädling inom ramen för livsmedelsstrategin
Skriftlig fråga 2016/17:1355 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-05
- Överlämnad
- 2017-05-08
- Anmäld
- 2017-05-09
- Svarsdatum
- 2017-05-17
- Sista svarsdatum
- 2017-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Regeringen har gett forskningsrådet Formas i uppdrag att ge stöd till insatser för växtförädling inom ramen för livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104). Syftet med uppdraget är bland annat att ”möjliggöra ett jordbruk som bidrar till största möjliga utnyttjande av produktionsresurser liksom jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat”.
Forskningen är tydlig med att genmodifierade grödor inte är farligare än traditionell växtförädling. Användningen av genmodifierade grödor kan vara till nytta för den biologiska mångfalden eftersom de blir mer resistenta mot exempelvis växtsjukdomar, vilket innebär att mindre bekämpningsmedel behöver användas. Genmodifierade grödor bidrar även till att mer mat kan produceras med mindre resurser. Detta är helt centralt för att vi i framtiden ska kunna föda vår planets växande befolkning.
En tydlig riskbedömning ska alltid ske innan en ny genmodifierad gröda släpps ut på marknaden för att utesluta negativa effekter av främmande gener i naturen. EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, och Jordbruksverket står för den vetenskapliga säkerhetsbedömningen av genetiskt modifierade grödor på den europeiska respektive svenska marknaden. Det svenska förhållningssättet till beslut om genetiskt modifierade grödor är att luta sig mot expertmyndigheternas bedömningar. En princip som fick stryka på foten i samband med att den rödgröna regeringen tillträdde.
I ljuset av ovanstående gläder det mig att regeringen lyfter behovet av mer forskning inom växtförädling i regeringens uppdrag till forskningsrådet Formas (N2017/02349/SUN) inom ramen för livsmedelsstrategin. Det framgår dock inte om uppdraget endast gäller traditionell växtförädling eller om växtförädling genom genmodifiering är inräknat. Jag hoppas att regeringen överväger båda formerna av växtförädling då det vore bra för den biologiska mångfalden och för att föda en växande befolkning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Hur ställer sig statsrådet och regeringen till växtförädling genom genmodifiering och innefattar Formas uppdrag att ge stöd till insatser för växtförädling även genmodifierade grödor?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1355 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/03364/SK | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1355 av Åsa Coenraads (M) Insatser för växtförädling inom ramen för livsmedelsstrategin
Åsa Coenraads har frågat mig hur jag och regeringen ställer oss till växtförädling genom genmodifiering och om uppdraget till Formas avseende stöd till växtförädling även innefattar genetiskt modifierade grödor.
Låt mig inleda med att konstatera att regeringen har identifierat behovet av att satsa mer resurser på växtförädling och lyfter fram detta i livsmedelsstrategin. Växtförädlingär en viktig del i ett framtida hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. I livsmedelsstrategin läggs också fast att nya tekniska metoder och innovationer bör utnyttjas för att säkerställa tillgång till lokala och regionala sorter samt för att bidra till största möjliga utnyttjande av produktionsresurser och till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat.
Regeringen har gett i uppdrag till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) (dnr N2017/02349/SUN) att ge mer pengar till ett offentligt privat partnerskap för växtförädling, som bedrivs inom ramen för Nordiska ministerrådet. Detta partnerskap har funnits sedan 2011 och styrs av en styrgrupp med representanter från växtförädlingföretagen, de nordiska länderna och universitet. Styrgruppen beviljar medel till projekt där både universitet och företag samverkar och delar lika på kostnaderna. Därmed vill jag understryka att det inte är regeringen som bestämmer vilka projekt som blir beviljade utan det är näringen i samspel med akademin. På detta vis säkras en tidsenlig och efterfrågad växtförädling. Det finns inget som hindrar styrgruppen att bevilja medel till projekt som innefattar användning av genmodifiering eller andra moderna genetiska verktyg i sin forskning. Jag menar att det är viktigt att man använder sig av de bästa och mest lämpade verktygen för att uppnå målet att ha god tillgång på växtsorter som kan odlas i Sverige och bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Jag har tilltro till att så är också är fallet och att partnerskapet är väl lämpat för att göra dessa bedömningar.
Stockholm den 16 maj 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.