Inrapporterade it-incidenter

Skriftlig fråga 2020/21:3561 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-31
Överlämnad
2021-09-01
Anmäld
2021-09-02
Svarsdatum
2021-09-08
Sista svarsdatum
2021-09-08
Besvarad
2021-09-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Sedan den nya säkerhetsskyddslagen trädde i kraft 2018 har noll it-incidenter inom kritisk infrastruktur rapporterats in till Post- och telestyrelsen. Lagen, som är en del av NIS-direktivet och som ska stärka IT-säkerheten hos kritisk infrastruktur, gör gällande att aktörer som levererar samhällsviktiga tjänster måste rapportera in om en it-incident orsakar störningar.

Dessvärre tros mörkertalet vara stort. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppskattar att uppemot hälften av de incidenter som inträffar inte rapporteras in.

Post- och telestyrelsen, PTS, som är en av tillsynsmyndigheterna för NIS-direktivet har inte på tre år fått in en enda incidentrapport från de tolv aktörer de ansvarar för att övervaka. PTS har på grund av detta valt att inleda en granskning för att ta reda på vad detta beror på hos de aktörer de ansvarar för att övervaka.

Under 2020 inkom totalt 87 rapporter från de drygt 560 aktörer som är skyldiga att anmäla it-incidenter enligt NIS-direktivet. MSB gör bedömningen att det bör vara betydligt fler, bland annat för att det exempelvis finns aktörer inom vissa sektorer som inte lämnat in en enda rapport, trots att aktörer med liknande verksamhet gjort det.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att se över att skyldigheten att inrapportera it-incidenter fungerar som den ska och att alla med rapporteringsskyldighet lever upp till sitt uppdrag?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3561 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)


Svar på fråga 2020/21:3561 av Lars Hjälmered (M)
Inrapporterade it-incidenter

Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se över att skyldigheten att inrapportera it-incidenter fungerar som den ska och att alla med rapporteringsskyldighet lever upp till sitt uppdrag.

Rapportering av it-incidenter är viktig eftersom den ger information om hot och sårbarheter och underlag för att stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera it-incidenter. It-incidenter utgör i sig ett hot mot de digitala grunder som Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och välstånd vilar på. Rapporteringen av it-incidenter från såväl statliga myndigheter som leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster, i enlighet med förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap respektive lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, är central. En förutsättning för att rapporteringen ska fungera är att statliga myndigheter och leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster har rutiner och processer för identifiering och rapportering av it-incidenter. Mot bakgrund av detta gav därför regeringen i december 2020 ett antal myndigheter i uppdrag att redovisa detta.

Den granskning som Post- och telestyrelsen ska göra av hur leverantörer inom sektorn digital infrastruktur hanterar och rapporterar incidenter kan ge ytterligare underlag kring det potentiella mörkertalet i inrapporteringen. Den kan också säkerställa att leverantörerna har nödvändiga rutiner och processer för hantering och rapportering av säkerhetsincidenter.

Europeiska kommissionen har presenterat ett förslag till revidering av det EU-direktiv som lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster följer av. I förslaget finns bl.a. skärpta krav på incidentrapportering. Förhandlingar om förslaget pågår för närvarande inom EU.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inhämtar kontinuerligt information gällande sårbarheter, hot och risker och sprider den till både privata och offentliga aktörer. Av MSB:s regleringsbrev för 2021 framgår att myndigheten ska redovisa hur spridningen av råd och stöd i syfte att förebygga it-incidenter kan effektiviseras.

Målet med det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentret är att stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska cyberhot som utgör en av källorna till de it-incidenter som drabbar Sverige. Inom ramen för cybersäkerhetscentret ska även myndigheterna bl.a. koordinera arbetet för att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter samt förmedla råd och stöd avseende hot, sårbarheter och risker. Samverkan med privat och offentlig sektor utgör en central del av centrets uppdrag. Regeringen har en tät dialog med de ansvariga myndigheterna om verksamheten och den fortsatta inriktningen.

Regeringen kommer fortsatt att noggrant följa frågan om olika aktörers it-incidentrapportering och, om nödvändigt, vidta ytterligare åtgärder för att rapporteringen ska fungera tillfredsställande.

Stockholm den 8 september 2021

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.