inkomstberäkning för funktionshindrade

Skriftlig fråga 1997/98:775 av Pohanka, Ragnhild (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
1988-05-22
Inlämnad
1998-05-20
Besvarad
1998-06-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:775 av Ragnhild Pohanka (mp) till socialministern om inkomstberäkning för funktionshindrade

Jag har fått flera signaler på att den nya socialtjänstlagen ställer till problem för funktionshindrade och deras familjer vid bedömningar av rätten till ekonomiskt bistånd. Ibland räknas en del av vårdbidraget som inkomst, ibland hela arvodesdelen men inte omkostnadsdelen. Tillämpningen kan vara mycket skiftande i landets kommuner. Eftersom vårdbidragets sammansättning i form av en del omkostnadsersättning och en del arvode inte alltid skildrar de faktiska utgifterna slår detta mycket orättvist.

Min fråga till socialministern är därför som följer:

Avser statsrådet att se över hur den nya socialtjänstlagen tillämpas i landets kommuner med avseende på vårdbidrag som inkomst?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:775 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:775 om inkomstberäkning för funktionshindrade
    Socialminister Margot Wallström

Ragnhild Pohanka har frågat mig om jag avser att se över hur den nya socialtjänstlagen tillämpas i landets kommuner med avseende på vårdbidrag som inkomst. Bakgrunden till frågan är att Ragnhild Pohanka fått signaler om att den nya socialtjänstlagen ställer till problem för funktionshindrade och deras familjer vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd.

Vårdbidrag kan enligt lagen om allmän försäkring (AFL) ges till en förälder för vård av hemmavarande barn som inte fyllt sexton år om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller något annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder. Fr.o.m. den 1 januari 1998 är det även möjligt att få vårdbidrag enbart för merkostnader.

Vårdbidrag ges alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning samt merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Vårdbidraget relateras till basbeloppet. I vissa fall kan ersättning för merkostnader utöver helt vårdbidrag betalas ut. Ersättningen för merkostnader är skattefri medan vårdbidraget i övrigt är skattepliktigt och pensionsgrundande.

I Socialstyrelsens tidigare allmänna råd om socialbidrag sades att merkostnadsdelen i vårdbidraget inte skall räknas som inkomst och alltså inte reducera socialbidraget. Som inkomst räknas dock den del av vårdbidraget som är ersättning för tillsyn och vård. Denna ersättning kan innebära att socialbidraget minskas.

Mitt intryck är att flertalet kommuner fortfarande följer de allmänna råden i denna del. Några kommuner är mer generösa med motiveringen att familjerna ändå har stora utgifter till följd av barnens funktionshinder, medan andra räknar hela vårdbidraget som inkomst och i stället ersätter de kostnader familjerna har till följd av barnens funktionshinder. Ändringarna i socialtjänstlagen den 1 januari 1998 påverkar inte hur vårdbidrag bedöms i förhållande till socialbidrag. Tidigare allmänna råd från Socialstyrelsen upphävdes i och med lagändringen och nya allmänna råd utarbetas nu.

Jag är medveten om att det ställs stora krav på föräldrar till barn med funktionshinder och att familjerna behöver stöd. En utsatt ekonomisk situation gör det svårare att ge barnen goda uppväxtvillkor. Socialstyrelsens allmänna råd kan dock, enligt min mening, ge kommunerna den vägledning som behövs när det gäller hur vårdbidrag påverkar beräkningen av socialbidrag. Jag planerar därför inte någon översyn av hur socialtjänstlagen tillämpas för familjer som har vårdbidrag.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.