Inkassoföretag och överskuldsättning
Skriftlig fråga 2010/11:645 av Oskarsson, Christina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-08-08
- Besvarad
- 2011-08-22
- Svar anmält
- 2011-08-25
- Anmäld
- 2011-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2010/11:645 Inkassoföretag och överskuldsättning
av Christina Oskarsson (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Överskuldsatt är den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem med att inte kunna betala alla sina räkningar. Kronofogdemyndigheten beräknar att vi i dag har ca 400 000 människor som är överskuldsatta. Myndigheten har utformat ett fempunktsprogram för att motverka överskuldsättning. Dagens regler innebär att de betalningar som en överskuldsatt gör i första hand ska räknas av mot räntor och avgifter. Det innebär att skulden minskar mycket lite och i värsta fall inte alls. Detta gynnar varken gäldenär eller borgenär utan bara inkassoföretagen.
Dröjsmålsräntan är oreglerad i Sverige. Finns inget avtal gäller räntelagens regler som innebär att dröjsmålsräntan är referensräntan (fastställs av Riksbanken) plus 8 procentenheter. I Finland däremot har det i lag fastställts en högsta tillåten räntenivå för dröjsmålsräntan i konsumentavtal. Alternativt kan man tänka sig att begränsa eller stoppa räntan under den tid som en fordran är föremål för handläggning vid Kronofogdemyndigheten.
En fordringsägare är inte skyldig att skicka ut en betalningspåminnelse innan ett kravbrev går ut. Den högsta ersättningsgilla kostnaden för kravbrevet är 160 kronor, för påminnelsen är den 50 kronor. Många fordringsägare skickar ett kravbrev direkt. Ersättningen för kravbrevet bör vara ersättningsgillt endast om först en betalningspåminnelse har skickats till den betalningsskyldige. Arvode för ett betalningsföreläggande som avser endast ränta eller kostnader borde inte heller tillåtas, om inte gäldenären dessförinnan har informerats om den förestående ansökan.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att främja att gäldenärer betalar sina skulder och inte bara fastnar i räntor och avgifter?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:645 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2010/11:645 Inkassoföretag och överskuldsättning
Justitieminister Beatrice Ask
Christina Oskarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja att gäldenärer betalar sina skulder och inte fastnar i räntor och avgifter.
Det är av vikt att på olika sätt motverka överskuldsättning och regeringen bedriver ett aktivt arbete med frågorna. Men samhällsekonomin bygger samtidigt på att avtalsparter fullgör sina skyldigheter i tid. Den lagstiftning som styr dröjsmålsränta och inkassoavgifter syftar till att åstadkomma att betalningar sker i rätt tid. Dröjsmålsränta och effektiva kravrutiner är nödvändiga som påtryckningsmedel men ger också borgenären kompensation för dröjsmålet.
För att ett företag ska få vidta en rättslig åtgärd krävs normalt att gäldenären först har fått ett specificerat krav och har fått tillfälle att betala frivilligt eller framställa invändningar mot anspråket. Denna ordning utgör en balans mellan borgenärens rätt att vidta åtgärder för att få betalt och gäldenärens intresse av att få en chans att betala innan rättsliga åtgärder vidtas. Genom kravbrevet får gäldenären kännedom om vilka belopp som fordras i kapital, ränta och ersättning för kostnader samt den tid han eller hon har på sig att betala frivilligt.
Frågan om avräkning av kapitalbelopp före ränta har behandlats bland annat av 2007 års insolvensutredning i betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU 2008:82). Utredningen föreslog ingen ändring. Det skulle rent principiellt vara ingripande för borgenärer att få det grundläggande kravet nedsatt innan de ens fått betalt för de kostnader som den försenade betalningen orsakat.
2007 års insolvensutredning tog också upp frågan om ett så kallat räntetak. Inte heller i detta avseende föreslog utredningen någon lagändring, och regeringen delar utredningens och de flesta remissinstansernas bedömning att det inte bör införas ett räntetak. Som bland annat Finansinspektionen framhåller kan konsumenter som utgör en hög kreditrisk få det svårare att få kredit om det införs ett räntetak. Näringsidkare kan också lätt kompensera sig för kreditrisken på annat sätt, till exempel genom justering av priset eller uppläggnings- och aviseringsavgifter, så att ett räntetak i praktiken blir utan verkan. Det bör också tilläggas att det finns möjlighet att jämka räntan om det skulle vara oskäligt att ta ut full ränta. Det gäller fall då en gäldenär på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som han eller hon inte har kunnat råda över har varit förhindrad att betala i rätt tid. Dessutom finns en allmän möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor.
Problemet med överskuldsättning bottnar ofta i att enskilda tar på sig skulder som de saknar förmåga att betala i tid. Som regeringen uttalar i propositionen Bättre möjlighet till skuldsanering (prop. 2010/11:31) bör insatserna i första hand inriktas på att informera om de konsekvenser som det kan få att skuldsätta sig.
De skuldsaneringsregler som just trätt i kraft ger också överskuldsatta en möjlighet att snabbare än tidigare kunna påbörja skuldsanering.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.