Initiativ mot dödsstraff i Iran

Skriftlig fråga 2022/23:57 av Lawen Redar (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-11-14
Överlämnad
2022-11-14
Anmäld
2022-11-15
Svarsdatum
2022-11-23
Sista svarsdatum
2022-11-23
Besvarad
2022-11-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

De landsomfattande folkliga protesterna i Iran pågår i spåren av det uppmärksammade mordet på Jina Mahsa Amini den 16 september 2022. Våldet mot de fredliga demonstrationerna har fortsatt i oförminskad styrka. Dödssiffran uppgår till över 400 döda, varav minst 50 barn. Enligt Amnesty och FN:s särskilda rapportör har över 14 000 människor tagits till fånga av Irans revolutionsgarde – däribland kvinnor, barn, människorättsförsvarare, aktivister, journalister, idrottsmän samt konst- och kulturskapare. De flesta av de gripna sitter fortfarande frihetsberövade och inväntar åtal.

Den 29 oktober 2022 påbörjades de offentliga åtalen mot de frihetsberövade demonstranterna i den islamska revolutionsdomstolen i Tehran. Åtta personer anklagades inledningsvis för ”mohareb”, att ”föra krig mot gud” och ”korruption på jorden” vilket är brott i Iran som vars påföljd är dödsstraff. Några dagar senare åtalades över tusen personer för deltagande i protesterna och de offentliga rättegångarna tar nu fart. 

Det är väl känt att rättegångsprocesserna i Iran föranleds av utsagor under tortyr, tvång och hot. Rätten till en rättvis rättegång nekas alla som agerat mot, kritiserat eller motverkat regimen. Den 6 november 2022 uppmanade 227 lagstiftare rättsväsendet i Iran att agera gentemot de fredliga protesterna. Detta bedömer internationell expertis är att likställa med utfärdande av synnerligen allvarliga och konventionsstridiga påföljder, däribland dödsstraff. Enligt FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Iran tycks den iranska regimen nu använda dödsstraffet alltmer systematiskt för att slå ned de folkliga protesterna och sprida skräck i befolkningen.

Som en strategi att sprida skräck i befolkningen tillfångatas uppmärksammade konst- och kulturskapare med miljontals följare. En av dessa är sångaren och artisten Shervin Hajipour som skrev den virala protestsången Baraye som fått en central roll i protesterna i Iran. På mindre än två dagar fick sången 34 miljoner visningar på Hajiours instagram, och kort därefter greps han. Andra exempel är artisterna och rapparna Saman Yasin och Toomaj Salehi som gripits för att de har spridit information och bilder på de folkliga protesterna samt tagit ställning för dessa på sociala medier. Även journalisterna Niloofar Hamedi och Elahe Mohammadi, som var först med att uppmärksamma Jina Mahsa Aminis fall, ska uppmärksammas. Samtliga riskerar nu dödsstraff i Iran.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Vilka initiativ avser ministern att vidta för att stoppa eventuella dödsstraff i Iran i spåren av de folkliga protesterna?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:57 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)


Svar på fråga 2022/23:57 av Lawen Redar (S)
Initiativ mot dödsstraff i Iran

Lawen Redar har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att stoppa eventuella dödsstraff i Iran i spåren av de folkliga protesterna.

Regeringen ser mycket allvarligt på utvecklingen i Iran. Sverige och övriga EU har kraftfullt fördömt det övervåld som iranska myndigheter begått mot de fredliga protester som nu pågått i mer än två månader. Det iranska folkets krav på mänskliga rättigheter måste hörsammas. Jag delar Lawen Redars oro över att Iran gripit många tusentals människor i samband med protesterna och att åtal nu väckts mot många av dessa. Vi noterar uppgifter att flera demonstranter nu ska ha dömts till döden.

Sverige och EU har en mycket tydlig och gemensam linje i frågan om dödstraffet. Det är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi motsätter oss dödstraffet alltid, överallt och oavsett omständigheter.

I oktober beslutade EU om nya sanktionslistningar av iranska individer och organisationer som bär ansvar för våldet mot protesterna, och den 14 november infördes ytterligare utökade sanktionslistningar. Sverige stödde aktivt denna process. I EU-kretsen ser vi kontinuerligt över de verktyg som kan användas i respons på Irans fortsatta agerande, inklusive i frågan om utdömda dödsstraff.

I våra bilaterala kontakter framför vi konsekvent vår oro över Irans bristande respekt för mänskliga rättigheter, inklusive vår ståndpunkt om tillämpning av dödsstraffet. Jag har själv nyligen framfört Sveriges syn på Irans brutala bemötande av fredliga protester i direkt samtal med Irans utrikesminister.

Vi agerar också inom FN, där vi bland annat har stött initiativet till en specialsession i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november, som kommer att fokusera på ansvarutkrävande för Irans respons på protesterna. Vi stödjer FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran. I FN:s generalförsamling antogs nyligen den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. I dessa sammanhang ingår frågan om Irans utdömande av dödsstraff som en central del.

Regeringen fortsätter att följa utvecklingen nära och att samtala inom EU och med internationella partner om hur vi bäst kan reagera på Irans fortsatta agerande, inklusive de nyligen utdömda dödsstraffen. Vi kommer självfallet fortsatt föra fram tydliga budskap i kontakter med iranska företrädare, liksom genom FN och EU och i andra relevanta fora.

Stockholm den 23 november 2022

Tobias Billström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.