Inhemska adoptioner
Skriftlig fråga 2012/13:189 av Gunnarsson, Jonas (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-12-07
- Anmäld
- 2012-12-07
- Besvarad
- 2012-12-12
- Svar anmält
- 2012-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 december
Fråga
2012/13:189 Inhemska adoptioner
av Jonas Gunnarsson (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Ordningen för internationella adoptioner i dag är att de måste förmedlas genom någon av de adoptionsorganisationer som finns. Detta är en god ordning som skapar trygghet för alla inblandade parter, och den samhälleliga insynen i hur adoptioner hanteras blir stor.
När det gäller inhemska adoptioner råder inte samma ordning. I stort kan man säga att de enskilda kommunerna är de som hanterar hela processen med att finna tänkbara adoptivfamiljer för de barn som är i behov av nya familjer. Denna ordning är något som dels ger mindre samhällelig kontroll över hur den här typen av adoptioner hanteras och dels gör att det över landet blir olika förutsättningar för dem som önskar att bli adoptivfamiljer.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieministern om hon avser att vidta några åtgärder eller komma med några initiativ som syftar till att skapa likvärdiga regler för förmedling av inhemska adoptioner i jämförelse med internationella.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:189 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2012/13:189 Inhemska adoptioner
Statsrådet Maria Larsson
Jonas Gunnarsson har frågat justitieministern om hon avser att vidta några åtgärder eller komma med några initiativ som syftar till att skapa likvärdiga regler vad gäller förmedling av inhemska adoptioner i jämförelse med internationella.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Socialtjänstens arbete ska fokusera på att på bästa sätt skapa stabila och trygga uppväxtförhållanden för barn när de inte kan bo med sin biologiska familj. I enskilda fall kan en adoption vara till fördel för ett barn som kan komma att bli eller är placerat i samhällsvård. Frågan om adoption kan till exempel vara lämplig att uppmärksamma när ett barn är långvarigt placerat eller i fall där det finns skäl att placera barnet direkt efter födseln. I sådana fall kan det utifrån barnets bästa ibland vara angeläget att socialnämnderna uppmärksammar frågan om adoption.
En adoption är oåterkallelig och fordrar att även andra lämpliga insatser noggrant har övervägts. Den så kallade återföreningsprincipen genomsyrar den familje- och socialrättsliga regleringen då den i de flesta fall anses vara det bästa för barnet. Socialnämnden har därför en skyldighet att minst var sjätte månad överväga om vården i familjehem eller hem för vård eller boende ska fortgå eller ej.
Mot den bakgrunden är det lämpligast att det är de kommunala socialnämnderna som är ansvariga för handläggning av nationella adoptioner. Vid såväl internationella som nationella adoptioner är det dessutom socialnämnden som har ansvar för att bedöma lämpligheten av blivande adoptanter. Av socialtjänstlagen följer också att socialnämnden ska lämna ett medgivande till att ett barn får tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare. Detta är sammantaget en god ordning som skapar trygghet för alla inblandade parter. Det finns därför ingen anledning att göra någon ändring av den nuvarande ordningen på det sätt som frågeställaren efterfrågar.
Kunskapsläget avseende nationella adoptioner kan dock förbättras och det finns behov av mer kunskap om vid vilka situationer som en adoption kan anses vara till barnets bästa. Regeringen har därför för avsikt att i nästa års regleringsbrev för Socialstyrelsen lämna ett uppdrag om att kartlägga situationen samt överväga om det behövs åtgärder för att socialnämnderna i högre utsträckning än i dag ska uppmärksamma frågan om nationell adoption av barn som är eller kan komma att bli placerade i samhällsvård.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.