Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

inhägnade hamnar

Skriftlig fråga 2004/05:1448 av Jóhannesson, Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-19
Anmäld
2005-04-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-04-28
Svar anmält
2005-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 april

Fråga 2004/05:1448

 av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet Ulrica Messing om inhägnade hamnar

December 2002 fattades ett beslut om nya regler för sjöfartsskydd vid FN-organet IMO. Den så kallade Solaskonventionen kompletterades med ISPS-koden. De nya bestämmelserna som syftar till att öka säkerheten vid hamnverksamhet har fått som konsekvens att personal tjänstgörande på fartyg får kraftigt begränsad rörlighet i samband med att fartygen ligger i hamn. Detta speciellt då hamnverksamheten är begränsad och hamnens ordinarie personal ej tjänstgör vid hamnen. I Sekomagasinet i april 2005 finns en artikel som beskriver dessa problem.

Detta är allvarligt ur flera aspekter. Den begränsade möjligheten till in- och utpassering

  • är frihetsberövande,
  • utgör en ökad risk vid nödsituationer då området ej har erforderlig tillgänglighet för räddningstjänst med mera och
  • att personalen ej har möjlighet att vid fara utrymma området på ett tillbörligt sätt.

Jag vill fråga statsrådet Ulrica Messing:

Vad avser statsrådet att göra för att öka möjligheten till in- och utpassering för berörd personal då fartyg ligger vid hamn?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1448 besvarad av

den 28 april

Svar på fråga 2004/05:1448 om inhägnade hamnar

Statsrådet Ulrica Messing

Berit Jóhannesson har frågat mig om regeringen avser att öka möjligheterna till in- och utpassering för berörd fartygspersonal då fartyget ligger vid hamn. Frågan är ställd med anledning av en artikel i Sekomagasinets aprilnummer där denna problematik beskrivs.

Precis som Berit Jóhannesson skriver i sin fråga har hela frågeställningen sin bakgrund i de nya reglerna om sjöfartsskydd som FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, antog i december 2002 och som trädde i kraft den 1 juli 2004. Syftet med de nya reglerna, som berör både fartyg och hamnanläggningar, är att stärka skyddet mot brottsliga handlingar inom sjöfartssektorn. Om Sverige inte följer dessa globala regler får det till följd att ingen internationell handel kan bedrivas med fartyg vilket bland annat skulle få katastrofala konsekvenser för den svenska industrin.

I korthet är grunden för tillämpningen av det nya regelverket om sjöfartsskydd de olika hot- och riskbedömningar som ska genomföras på olika plan. Enligt regelverket är det staten som ska besluta vilken skyddsnivå som ska gälla. Sjöfartsskyddssystemet utgår ifrån ett normalläge när det gäller hot och risk för terroristangrepp och från normalläget ska det vara möjligt att växla upp till högre skyddsnivåer. Detta innebär, i synnerhet vid högre skyddsnivåer, att kontrollen av gods, passagerare samt av fartyget som sådant kan bli mycket omfattande. Redan vid normalläget, det vill säga den lägsta skyddsnivån, föreligger det en skillnad i till exempel tillgängligheten till hamnen jämfört med förhållandena innan sjöfartsskyddet infördes.

Sjöfartsskyddet innebär att rörelsefriheten har inskränkts jämfört med förhållandena innan den 1 juli 2004 men det är viktigt att poängtera att det i sjöfartsskyddsreglerna ska finnas föreskrifter som ger ett fartygs besättning möjlighet att komma till och från ett fartyg som ligger vid en hamnanläggning. Det är Sjöfartsverket som godkänner hur de närmare praktiska detaljerna för ett sådant arrangemang ska vara utformade.

Det har kommit till min kännedom att det inkommit kritik till Sjöfartsverket avseende vissa hamnanläggningar om att rörelsefriheten blivit alltför begränsad. Verket följer kontinuerligt upp inkomna klagomål.

Hitintills har Sjöfartsverket vid sådana kontroller konstaterat att gällande regelverk inte har åsidosatts. Jag utgår ifrån att verket med stor noggrannhet fortsätter att kontrollera efterlevnaden av regelverket när det gäller möjligheterna för fartygsanställd personal att ta sig till och från ett fartyg.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.