Införande av EU-sanktioner mot Azerbajdzjan

Skriftlig fråga 2022/23:541 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-11
Överlämnad
2023-04-12
Anmäld
2023-04-13
Svarsdatum
2023-04-19
Sista svarsdatum
2023-04-19
Besvarad
2023-04-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Det har nu gått över 115 dagar sedan Azerbajdzjan den 12 december 2022 blockerade Latjinkorridoren – den enda landvägen till omvärlden för 120 000 armenier i Artsach (Nagorno-Karabach). Blockaden hindrar leveranser av essentiella varor som mat, mediciner, gas etcetera och är ett klart brott mot humanitära rättigheter och riskerar nu omfattande lidande.

Den 4 april, ungefär klockan 15:30, lämnade 27 armeniska civila, inklusive äldre, barn och personer med funktionshinder, separerade från sina familjer i flera månader, staden Goris i Armenien för att bege sig till Stepanakert, i Artsach åtföljda av ryska fredsbevarande styrkor. Trots tidigare överenskommelser vägrade emellertid azerbajdzjanska regeringsagenter, som utger sig för att vara ekoaktivister, låta dem komma fram till Artsach. Som ett resultat av detta fick de stanna i det blockerade området i cirka 5 timmar, och efter resultatlösa förhandlingar mellan den ryska sidan och azerbajdzjanerna fick fordonen återvända till Goris.

Från dagen då Azerbajdzjan började blockera Latjinkorridoren har man på olika plattformar kontinuerligt hävdat att korridoren är öppen för transport av civila och gods och man såväl ifrågasätter Armeniens krav på öppnande av korridoren och uttalanden som gjorts internationellt, som ignorerar Internationella brottsmålsdomstolens beslut den 22 februari 2023 om interimistiska åtgärder.

Den senaste incidenten bevisar än en gång hur Azerbajdzjan ljuger och försöker vilseleda det internationella samfundet. Korridoren hålls stängd. För närvarande är hundratals civila i Armenien helt enkelt berövade rätten att återförenas med sina familjer. Dessutom genomför de azerbajdzjanska myndigheterna öppet en politik för etnisk rensning genom att tillåta människor att lämna Artsach, men förbjuda inresa. Azerbajdzjans president Ilham Alijev har i intervju sagt att det är fritt för armenierna att lämna Artsach genom Latjinkorridoren men det är enkel resa som gäller, det vill säga man vill etniskt rensa området. Det är en ytterst oroande situation och ett klart brott mot det trilaterala avtal som slöts den 9 november 2020 mellan Azerbajdzjan, Armenien och Ryssland och som ska garantera fri och säker rörelse genom korridoren.

I en tidigare fråga (2022/23:282) undrade jag om utrikesministern avsåg att fördöma Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren, och vilka andra åtgärder han avsåg att, i egenskap av utrikesminister i EU:s ordförandeland, vidta.

Han svarade då att regeringen ser med oro på de humanitära konsekvenser som begränsningen av den fria rörligheten genom Latjinkorridoren har medfört sedan den 12 december 2022. Ett stort antal människor är beroende av denna förbindelse för tillgången på bland annat livsmedel och mediciner. Jag har i samtal med såväl azerbajdzjanska som armeniska företrädare betonat vikten av att den fria rörligheten genom Latjinkorridoren återställs. Vidare svarade han att regeringen noga följt utvecklingen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan den senaste militära upptrappningen den 13–14 september 2022 och att Sverige stödjer EU-institutionernas ansträngningar, inklusive de flerpartssamtal som leds av ordförande i Europeiska rådet Charles Michel, vilka syftar till att förhandla fram ett långsiktigt hållbart fredsavtal. Han avslutade med att Sverige stödjer det fortsatta arbetet med att etablera insatsen och ser det som en viktig del av EU:s engagemang för fred och stabilitet i Södra Kaukasien.

Trots detta sker inget, och Azerbajdzjan fortsätter att blockera Latjinkorridoren. Dagarna går. Azerbajdzjan måste möta ordentligt motstånd från världssamfundet för att förmås öppna Latjinkorridoren och tillåta fri rörlighet längs denna i enlighet med gällande avtal.

Sverige är nu ordförande i EU.

Av denna anledning och vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att ta initiativ inom EU till att införa sanktionspaket mot Azerbajdzjan tills blockaden av Latjinkorridoren hävs, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:541 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/05628 UD2023/05629 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2022/23:541 av Björn Söder (SD) Införande av EU-sanktioner mot Azerbajdzjan och 2022/23:542 av Björn Söder (SD) Internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan

Björn Söder har frågat mig huruvida jag och regeringen inom EU avser ta initiativ till införande av sanktionspaket mot Azerbajdzjan tills rörelsefriheten genom Latjinkorridoren återupprättats. Han har även frågat mig om åtgärder kommer att vidtas för att garantera internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan efter 2025, vilket utgör tidsgränsen för de nu närvarande ryska ”fredsbevarande” styrkornas mandat. Jag besvarar frågorna samlat.

Regeringen fortsätter att med oro följa utvecklingen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan, inte minst mot bakgrund av incidenten den 11 april som som resulterade i sju bekräftade dödsfall. Vi följer också de humanitära konsekvenserna av begränsningen av den fria rörligheten genom Latjinkorridoren som pågått sedan den 12 december 2022.

EU fortsätter att vara engagerat, inklusive på högsta nivå, för att bistå parterna i att finna en fredlig och långsiktigt hållbar lösning på konflikten. Sveriges stöd för EU:s ansträngningar ligger fast. Det finns för närvarande inga förslag om införande av sanktionspaket mot Azerbajdzjan. Vi står bakom de uppmaningar som riktats från EU till azerbajdzjanska myndigheter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera den fria rörligheten genom Latjinkorridoren, samt säkerställa ohindrad tillförsel av gas, elektricitet och andra resurser till befolkningen som påverkats av den begränsade rörelsefriheten.

Beträffande internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan har EU som bekant, som Björn Söder lyfter fram, under 2023 etablerat en GFSP-insats med ett inledande mandat på två år på den armeniska sidan av gränsen. Regeringen ser insatsen som en viktig del av EU:s engagemang för fred och stabilitet i Södra Kaukasien och för närvarande pågår arbetet med att fullt ut bemanna den.

Rådet kommer i ett senare skede fatta beslut om en eventuell förlängning av mandatet, då det löper ut 2025. Regeringen välkomnar också etablerandet av en utrikes- och säkerpolitisk dialog mellan EU och Armenien, vars första möte ägde rum i Jerevan i slutet på januari. Denna kommer att utgöra en bra plattform för att diskutera riktningen för det framtida samarbetet mellan EU och Armenien, med särskild betoning på just säkerhetsfrågor. Vi kommer att noga följa utvecklingen och vara beredda att överväga ytterligare åtgärder som syftar till att bidra till stabiliteten i regionen.

Stockholm den 19 april 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.