Ineffektiv klimatpolitik
Skriftlig fråga 2019/20:776 av Helena Antoni (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-20
- Överlämnad
- 2020-01-20
- Anmäld
- 2020-01-21
- Svarsdatum
- 2020-01-29
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
- Besvarad
- 2020-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Klimatpolitiken blev i dagarna framröstad som årets värsta skatteslösare av det svenska folket. I regeringens budget för 2020 anslås 12,6 miljarder för klimatpolitiken, jämfört med 5,2 miljarder under 2014. Men trots det minskar utsläppen inte längre. I en tid som denna, då det behövs seriösa förslag som gör verklig skillnad för att sänka utsläppen, känns det orimligt att just området ”klimat” skulle innehålla så många ineffektiva förslag. Några av regeringens största satsningar har till och med dömts ut av Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet som dyra och ineffektiva projekt.
Men anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Varför väljer ministerm att lägga så mycket skattepengar på miljöinitiativ som inte sänker koldioxidutsläppen när det finns mer effektiva förslag att lägga pengarna på?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:776 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2019/20:776 av Helena Antoni (M)
Ineffektiv klimatpolitik
Helena Antoni har frågat mig varför jag väljer att lägga så mycket skattepengar på miljöinitiativ som inte sänker koldioxidutsläppen när det finns
mer effektiva förslag att lägga pengarna på.
Jag delar Helena Antonis syn att det behövs seriösa förslag som gör verklig skillnad för att sänka utsläppen. Regeringen arbetar för att de av riksdagen beslutade klimatmålen ska uppnås. Regeringen, i samarbetet med Centerpartiet och Liberalerna, har lagt fram en ambitiös klimatpolitisk handlingsplan med åtgärder för att nå klimatmålen.
En verkningsfull prissättning av koldioxidutsläpp genom skatter och utsläppshandel är kostnadseffektivt och en nödvändig förutsättning för att nå klimatmålen. Enbart prissättning av utsläpp räcker dock inte för att driva nödvändig forskning, utveckling och marknadsintroduktion.
Det stämmer inte att utsläppen inte minskar. Enligt den officiella statistiken som presenterades av Naturvårdsverket i december har utsläppen minskat varje år sedan 2011 och minskat med nära 2 procent mellan 2017 och 2018. Det är dock självklart att detta inte räcker. Utsläppen behöver minska snabbare än de gör nu för att vi ska nå våra mål, och därför behöver vi
stärka klimatpolitiken.
Klimatklivet är en av regeringens viktigaste åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Vi måste ställa om hela samhället. Då handlar det om att göra stora, grundläggande investeringar i att styra om till elektrifiering,
satsa på att göra biogas av avfall, effektivisera industrier och låta bostadsrättsföreningarna vara med i omställningen. Det är precis det här som pengarna till Klimatklivet går till. Klimatklivet ska vara ett så effektivt styrmedel som möjligt och bidra till varaktiga utsläppsminskningar av växthusgaser. Regeringen har gjort förändringar i Klimatklivet, bl.a. med anledning av de brister som konstaterats av Riksrevisionen (RiR 2019:1). Regeringen avser att se över hur Klimatklivet kan fortsätta utvecklas och effektiviseras.
Moderaterna säger sig förespråka kostnadseffektiva åtgärder i klimatpolitiken men deras agerande talar emot. De satsar sju miljarder kronor på att sänka bensinskatten mitt i klimatkrisen, trots att Konjunkturinstitutet lyfter fram koldioxidskatten som ett av de mest kostnadseffektiva styrmedlen. Det är inte effektiv klimatpolitik.
Stockholm den 29 januari 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.