Industrispår för hållbar pappersindustri
Skriftlig fråga 2020/21:3153 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-09
- Överlämnad
- 2021-06-09
- Anmäld
- 2021-06-10
- Svarsdatum
- 2021-06-16
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
- Besvarad
- 2021-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
För att nå de miljö- och klimatmål som Sverige satt upp till 2030 måste en större andel gods transporteras på miljövänligare sätt än med dagens vägtransporter. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären, enligt ett beslut i riksdagen 2017.
Konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter ger stora transportköpare såsom industrier möjligheter att växa, vilket i sin tur stärker ekonomin och skapar förutsättningar för fler jobb. Således är en övergång mot en större andel hållbara transporter viktigt för klimatet likväl som ekonomin.
Skoghalls bruk utanför Karlstad, som producerar kartong, undersöker just nu en uppgradering och expansion av anläggningen där ett av målen är att gå mot fossilfri produktion. De färdiga produkterna skeppas till 90 procent på export, och det initiala huvudflödet sker med tåg mellan bruket och Göteborgs hamn. Infrastrukturen i området har redan nått sitt tak. En satsning på järnvägen och ett triangelspår vid Karlstad är nödvändigt för att ge Skoghalls bruk möjlighet att ytterligare öka andelen järnvägstransporter, vilket också skulle resultera i färre lastbilstransporter. Detta ger ett positivt miljöavtryck, ökad trafiksäkerhet och mindre vägtrafikbelastning i form av trängsel och slitage.
Skoghalls bruk trafikerades med närmare 1 000 tåg under 2019, cirka 3 tåg per arbetsdag. Varje vedtåg motsvarar 34 lastbilsekipage, och ett fullt tågsätt med kartong ut motsvarar cirka 45 lastbilar enkel väg. Med en expansion skulle godstransporterna fördubblas. En satsning på Värmlandsbanan inklusive triangelspår skulle resultera i färre lastbilstransporter. Ett triangelspår mot Skoghallsbanan, som kringgår Karlstads centrum, är inte bara önskvärt för industrin utan skulle även föra med sig många miljö- och klimatfördelar för regionen och närområdet.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Kommer ministern att verka för en förbättrad infrastruktur runt om Karlstad i form av ett triangelspår mellan Värmlandsbanan och Skoghallsbanan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3153 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:3153 av Håkan Svenneling (V)
Industrispår för hållbar pappersindustri
Håkan Svenneling har frågat mig om jag kommer att verka för en förbättrad infrastruktur runt om Karlstad i form av ett triangelspår mellan Värmlandsbanan och Skoghallsbanan.
Sverige är ett exportberoende land. Effektiva, hållbara och väl fungerande godstransporter är därför av stor betydelse för att kunna utveckla svensk välfärd och säkra arbetstillfällen, främja näringslivet och tillväxt över hela landet. Ett väl fungerande järnvägsnät omkring Karlstad är inte bara viktigt för det värmländska näringslivet, utan också för järnvägstrafiken mellan Stockholm och Oslo. I fastställelsebeslutet för den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda bland andra detta stråk, för att det ska kunna övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.
Regeringen lämnade den 16 april 2021 propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) till riksdagen. I den propositionen föreslår regeringen ekonomiska ramar för nästa planperiod 2022–2033 på 799 miljarder kronor – en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Tillkommande medel såsom banavgifter och trängselavgifter beräknas uppgå till 77 miljarder kronor, vilket sammantaget ger en ram på 876 miljarder kronor. För utveckling av transportsystemet föreslås 437 miljarder kronor, en ökning med 103,5 miljarder jämfört med innevarande planperiod.
Propositionen innebär den största ekonomiska ramen för infrastruktur någonsin, både för att ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet. Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar för infrastrukturåtgärder fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om en ny nationell plan planeras till 2022.
Stockholm den 16 juni 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.