indraget studiebidrag

Skriftlig fråga 2000/01:816 av Jonsson, Sofia (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-28
Anmäld
2001-03-06
Besvarad
2001-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 februari

Fråga 2000/01:816

av Sofia Jonsson (c) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om indraget studiebidrag

Inom gymnasieskolan finns i dag ett särskilt problem då skolan inte har rätt att underrätta försörjningsansvariga föräldrar till myndiga elever som skolkar i skolan.

Föräldrarna kan drabbas hårt av att sanktioner med indraget studiebidrag för gymnasieelever används. Ett indraget studiebidrag för en gymnasieelev kan i vissa fall även leda till indraget bostadsbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd, barnpension @ detta eftersom eleven avregistreras som student.

Centerpartiet upplever det som bekymmersamt att föräldrarna har försörjningsansvaret intill 20 års ålder för gymnasieelever men att de inte har självklar rätt till information om elevernas uppförande, om de t.ex. skolkar, i skolan. Detta skulle kunna lösas genom att rätten att underrätta föräldrar till myndiga elever skrivs in i skollagen.

Min fråga till skolministern är:

Vilka åtgärder är skolministern beredd att vidta för att förebygga att vissa familjer drabbas extra hårt vid indraget studiebidrag?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:816 besvarad av

den 13 mars

Svar på fråga 2000/01:816 om indraget studiebidrag

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Sofia Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förebygga att vissa familjer drabbas extra hårt vid indraget studiebidrag.

Bakgrunden till frågan är att föräldrarna inte har självklar rätt till information om myndiga elevers uppförande i skolan, t.ex. skolk. Enligt Sofia Jonsson skulle en lösning kunna vara att rätten att underrätta föräldrar till myndiga elever skrivs in i skollagen.

När en skola underrättar CSN om att en omyndig elev avbrutit sina studier stoppar CSN fortsatta utbetalningar samt underrättar föräldrarna. Om eleven är myndig underrättar CSN endast eleven om att fortsatta utbetalningar stoppats.

Sedan en elev fyllt arton år, är han eller hon myndig och har att själv bestämma om sina personliga förhållanden. Något undantag för förhållanden som rör skolan finns i detta avseende inte. Eleven är beträffande sin skolgång således självständig gentemot sina föräldrar. En följd av detta är att normal sekretess råder för skolans uppgifter om eleven även i förhållandet till föräldrarna. Det finns mot bakgrund av detta inte längre någon rättslig grund för skolan att, sedan eleven uppnått myndighetsåldern, kontakta elevens föräldrar i frågor som rör elevens förhållanden i skolan. Däremot är skolan skyldig att på en förälders begäran lämna ut uppgifter som inte omfattas av sekretess i den mån uppgifterna finns noterade i allmän handling. Uppgifter om frånvaro omfattas i normalfallet inte av sekretess.

1999 års skollagskommitté (U 1999:01) har i uppdrag att göra en översyn av skollagstiftningen. Kommittén ska bl.a. utreda om skolan i vissa sammanhang ska vara skyldig att lämna information till myndiga elevers föräldrar, t.ex. då eleven utan giltig orsak är frånvarande i sådan omfattning att detta kan komma att påverka rätten till studiebidrag.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.