individuella programmet och praktiska, yrkesinriktade program
Skriftlig fråga 2004/05:830 av Johansson, Ann-Kristine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-01-31
- Anmäld
- 2005-02-01
- Besvarad
- 2005-02-09
- Svar anmält
- 2005-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 januari
Fråga 2004/05:830
av Ann-Kristine Johansson (s) till statsrådet Ibrahim Baylan om individuella programmet och praktiska, yrkesinriktade programFör att ge barn och unga en god grund för ett livslångt lärande och ett bra arbetsliv krävs möjligheter till en bra utbildning, som utgår från den enskilda elevens förutsättningar och behov. I dagens skola finns många fina exempel på hur man sätter eleven i fokus och skapar individuella utvecklingsplaner. Trots det ser jag problem i dagens skola och de måste åtgärdas för att inte elever ska fastna, tappa kraften eller hindras i sin utveckling. Några av de som slutar grundskolan går ut med ofullständiga betyg vilket gör att man inte har behörighet att söka till gymnasiets program. I stället hänvisas man till studier på det individuella programmet. Fördelen med detta är att eleven ges möjlighet att läsa in de kunskaper som saknas för ett godkänt betyg, men tyvärr ser vi också en utveckling av att många av dessa elever tappar studiemotivationen och att tiden på individuella programmet blir mycket lång. Av dessa elever finns det många som önskat få en plats på ett praktiskt, yrkesinriktat program, men som inte haft behörighet. Vid sidan av detta läggs dessutom alltfler praktiska, yrkesinriktade program ned. Med andra ord en situation där antalet utbildningar läggs ned, samtidigt som antalet elever som skulle vilja söka till programmet, men inte är behöriga, ökar. De praktiska och yrkesinriktade programmen fyller en viktig funktion i vårt samhället, både för individer och för utvecklingen i stort och därför ser jag en fara med att dessa program minskar i antal och omfång.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stärka utvecklingen för elever på det individuella programmet och utvecklingen av de praktiska och yrkesinriktade programmen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:830 besvarad av
den 9 februari
Svar på fråga 2004/05:830 om individuella programmet och praktiska, yrkesinriktade program
Statsrådet Ibrahim Baylan
Ann-Kristine Johansson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka utvecklingen för elever på det individuella programmet och utvecklingen av de praktiska och yrkesinriktade programmen.
Jag håller med om att utvecklingen av dessa program i gymnasieskolan är en angelägen fråga. Regeringen känner till att kvaliteten på utbildningen på individuella program i gymnasieskolan varierar mellan kommuner och att vissa elever till exempel endast får undervisning i ett fåtal ämnen eller ett fåtal timmar per vecka. Det är viktigt att kvaliteten på individuella program höjs för att garantera att alla elever får de kunskaper de behöver för att kunna fortsätta på ett nationellt program. Regeringen uttalade därför redan i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) som sin mening att alla elever på individuella program ska ha rätt till utbildning på heltid. Ett lagförslag med detta innehåll har presenterats i budgetpropositionen för år 2005. Riksdagen har beslutat om detta och övriga förslag i propositionen. Det utökade åliggandet för kommunerna kompenseras genom att det generella statsbidraget höjs med 450 miljoner kronor årligen från och med den 1 juli 2006.
Individuella program kan utformas med en flexibilitet och en individanpassning som är unik för denna studieväg. Programmen ska förbereda för studier på nationella program och utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. De kan till exempel inrymma yrkesämnen från gymnasieskolans nationella program, grundskoleämnen, praktik eller kärnämneskurser. Den elev som på kort tid läser in sin behörighet kan läsa alla nationella kurser. Den elev som har större kunskapsluckor kan, utöver de behörighetsgivande ämnena, läsa någon eller några nationella kurser som intresserar eleven, eller få delar av sin utbildning förlagd till en arbetsplats. På så sätt kan även en elev som inte ännu är behörig att söka till ett yrkesinriktat program ändå påbörja sin yrkesutbildning och därmed förbättra sina framtida möjligheter på arbetsmarknaden.
Det är viktigt att de gymnasiala yrkesutbildningarna ger tillräckliga kunskaper för inträdet i arbetslivet samtidigt som de utgör grunden för vidare studier och ett livslångt lärande. I gymnasiepropositionen presenteras även kvalitetshöjande insatser för yrkesutbildningarna. Kontakten mellan skolan och arbetslivet ska förbättras. Det arbetsplatsförlagda lärandet behålls och utvecklas samtidigt som en gymnasial lärlingsutbildning utformas. Regeringen vill även att lokala samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter i frågor som rör yrkesinriktade program blir obligatoriska. Vidare tillsatte regeringen Yrkesutbildningsdelegationen hösten 2004. Delegationens arbete syftar bland annat till att utvecklingsarbete initieras på lokal nivå, att samverkan mellan olika skolhuvudmän och med arbetslivet stärks på regional nivå samt att intresset för och rekryteringen till de yrkesinriktade studievägarna ökar. Åtgärderna syftar till en övergripande kvalitetsförstärkning av de gymnasiala yrkesutbildningarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.