inackorderingstillägg

Skriftlig fråga 1999/2000:713 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-17
Anmäld
2000-03-21
Besvarad
2000-03-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 mars

Fråga 1999/2000:713

av Mikael Oscarsson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om inackorderingstillägg

Ett stående argument mot etableringen av friskolor har varit rädslan för att dessa skolor ska leda till en ökad ekonomisk segregering. Detta med hänvisning till gamla tiders privatskolor som i brist på annan finansiering var tvungna att ta ut höga elevavgifter. Dessa avgifter exkluderade av naturliga skäl stora delar av det potentiella elevunderlaget till de då aktuella skolorna.

För att göra valet att gå på friskola möjligt för alla infördes skolpengen i början av 1990-talet. Denna frihetsreform har i många fall också i praktiken visat sig vara ett utmärkt sätt att ge alla barn, oavsett social bakgrund, en reell valfrihet på detta område. Mot denna bakgrund är det därför bekymmersamt att CSN i sin tillståndsgivning vad gäller inackorderingstillägg kraftigt begränsar möjligheten för barn med arbetar- och medelklassbakgrund att fullt ut tillgodogöra sig friheten att t.ex. välja att gå på en fristående gymnasieskola.

Fler av de fristående gymnasieskolorna får ett förhållandevis stort antal ansökningar från intresserade ungdomar från andra orter i Sverige än den egna kommunen. Problemet är att CSN inte beviljar inackorderingstillägg till utifrån kommande elever. CSN:s policy gör det mycket svårt för dessa ungdomar att förverkliga sin dröm om att få gå på ett fristående gymnasium.

Att CSN:s praxis leder till en situation där bara de välbärgade har en reell valfrihet kan väl knappast accepteras av en socialdemokratisk regering.

Ämnar statsrådet ändra reglerna vad gäller inackorderingstillägg?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:713 besvarad av

den 22 mars

Svar på fråga 1999/2000:713 om inackorderingstillägg

Utbildningsminister Thomas Östros

Mikael Oscarsson har frågat mig om jag ämnar ändra reglerna vad gäller inackorderingstillägg. Samma fråga ställdes av Oscarssons partikamrat Kjell Eldensjö i februari 1999 (1998/99:349). Jag ger därför samma svar.

Av 5 kap. skollagen (1985:1100) framgår att varje kommun är skyldig att erbjuda samtliga ungdomar i kommunen utbildning på nationella program förutsatt att ungdomarna uppfyller fastställda behörighetskrav. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och ska avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.

En kommun som i sin gymnasieskola på ett nationellt program tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala ersättning om det är fråga om ett nationellt program som kommunen själv erbjuder.

I fråga om fristående gymnasieskolor gäller att Skolverket kan förklara en sådan skola berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner.

Till elever i den kommunala gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Normalt ger kommunerna därvid såväl interkommunal ersättning som ekonomiskt stöd för inackordering bara om hemkommunen inte erbjuder den sökta utbildningen. Fråga om inackorderingstillägg till elever som går i en fristående gymnasieskola prövas i enlighet med studiestödsförfattningarna och handläggs av Centrala studiestödsnämnden. Av dessa författningar följer att inackorderingstillägg kan utgå till en elev vid en fristående gymnasieskola om eleven behöver inackordering.

Prövningen av om en elev ska få inackorderingstillägg kan således ske på samma sätt oberoende av om det är fråga om studier vid en kommunal gymnasieskola eller en fristående gymnasieskola. Det kan alltså konstateras att nuvarande regler för inackorderingstillägg ger möjlighet till lika behandling oavsett elevens val av skola.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.