Import av varor som producerats genom slavarbete

Skriftlig fråga 2020/21:2358 av Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

Undertecknad har återkommande lagt riksdagsmotioner om att utreda omfattningen av produkter på den svenska marknaden som producerats som ett resultat av slavarbete. Detta mot bakgrund av att det faktiskt är ett aktuellt problem i flera delar av världen, där vi ser ofattbart tragiska livsöden.

Som exempel kan vi ta Thailand, där det inte långt ifrån turistparadisen ligger fiskeprovinser där produkter i våra matvarubutiker produceras och där det förekommer dokumenterade fall av slavhandel; en slav går att köpa för motsvarande 1 200 kronor, och deras förhållanden är som väntat horribla med misshandel och där det i vissa fall även förekommer mord.

I Nordafrika har det i samband med migrationsströmmarna framkommit uppgifter om en omfattande försäljning av slavar, och i Qatar har tusentals slavar avlidit till följd av de horribla arbetsförhållandena under byggandet av arenor inför fotbolls-VM. På flera platser i världen, däribland Ryssland, används hårt bevakade och isolerade nordkoreaner som uthyrda byggnadsarbetare.

I Kina vet vi att det i Xinjiangprovinsen förekommer tvångsarbete som främst utförs av uigurer som fängslats till följd av sin etnicitet och som utsätts för omfattande övergrepp i form av bland annat våldtäkter, tvångssterilisering och misshandel. Det finns även en koppling mellan tvångsarbetet i Xinjiang och Sverige, enligt offentliga kinesiska dokument som Sveriges Radios Ekot fått tag på. Den kinesiska solcellstillverkaren Jinko, som äger en fabrik som använder sig av arbetskraft från det statliga arbetsprogrammet i provinsen, levererar nämligen solpaneler till möbeljätten Ikea. Samma problem finns rörande Vattenfalls solcellssatsning, som kan kopplas till Xinjiang. Provinsen står för den största framställningen i Kina, som under 2020 stod för hela 80 procent av världens kiselproduktion för solceller. Redan förra året kom rapporter om att även H & M:s underleverantörer kunde kopplas till tvångsarbete i Xinjiang.

Från andra länder har man aktivt vidtagit åtgärder för att motverka det som sker i Xinjiangprovinsen. EU har exempelvis infört vissa riktade sanktioner mot enskilda kinesiska företrädare, men med föga resultat. Vidare är det problem vi ser inte bara kopplat till Xinjiang, och många företag, däribland Ikea, vill ha en etisk process för sina varor.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

Kan vi förvänta oss att statsrådet vidtar åtgärder i syfte att kartlägga omfattningen av produkter på den svenska marknaden som har framkommit som ett resultat av slavarbete eller att statsrådet på annat sätt vidtar åtgärder för att motarbeta import av den typen av produkter till Sverige?