idrott och hälsa
Skriftlig fråga 1997/98:823 av Berggren, Inga (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-03
- Besvarad
- 1998-06-10
- Anmäld
- 1998-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I regeringens proposition Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet, föreslås att kärnämnet idrott och hälsa skall omfatta 100 gymnasiepoäng på alla nationella program inklusive individuellt val.
Regeringen motiverar förslaget med att ämnet är angeläget ur folkhälsosynpunkt. Kunskaper om livsstil, om hur den egna kroppen fungerar och betydelsen av regelbunden fysisk träning är viktig för alla elever på gymnasieskolan. Så långt är jag beredd att hålla med.
Det är dock inte enbart fysisk aktivitet som har betydelse för folkhälsan. Matkunskaper är väl så viktiga för unga människor, såväl som oss äldre. Sambandet mellan kost och hälsa är klart påvisat. Felaktig kost är orsaken till en rad sjukdomar. När det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och cancer är matkunskap viktig. Även då det handlar om allergier och diabetes behövs kunskaper om livsmedlens näringsinnehåll och egenskaper.
Är skolministern beredd att redovisa vilka nationella utvärderingar och övriga överväganden, förutom de i propositionen redovisade, som ligger bakom förslaget att kärnämnet idrott och hälsa skall omfatta 100 gymnasiepoäng på alla nationella program?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:823 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Inga Berggren har frågat om jag är beredd att redovisa vilka nationella utvärderingar och övriga överväganden, förutom de i propositionen Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169) redovisade, som ligger bakom förslaget att kärnämnet idrott och hälsa skall omfatta 100 gymnasiepoäng på alla nationella program.
Syftet med ämnet idrott och hälsa är att eleverna skall få en ökad kunskap om hur den egna kroppen fungerar och hur man genom goda matvanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan förbättra sitt fysiska och psykiska välbefinnande. Genom undervisningen skall eleverna bli medvetna om den egna livsstilens betydelse för hälsa och miljö, utveckla en ökad kroppsmedvetenhet och en positiv självbild. Eleverna skall få fördjupade kunskaper om kost, motion och ergonomi, drogers och dopningpreparats skadliga inverkningar.
Ett hälsofrämjande arbete i skolan förutsätter insatser på både nationell och lokal nivå. I den nationella läroplanen och de nationella kursplanerna anges vissa övergripande mål för skolans folkhälsoarbete. Inom Skolverket finns ett projekt om elevers hälsa och välbefinnande där frågor berörs som handlar om elevers fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Projektets syfte är att bl.a. ge underlag för en kunskapsöversikt inom området hälsa. På lokal nivå ligger ansvaret att i skolan förverkliga kunskapsmålen i läroplaner och kursplaner för att därigenom lägga grunden till ett hälsofrämjande synsätt.
Ett av skälen för att låta kärnämnet idrott och hälsa omfatta 100 gymnasiepoäng för alla nationella program är att det är ett viktigt ämne bl.a. ur folkhälsosynpunkt, precis som anges i propositionen Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169). Några särskilda nationella utvärderingar har inte legat till grund för regeringens förslag i detta avseende.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.