Identitetsbedrägerier

Skriftlig fråga 2015/16:1173 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-05-02
Överlämnad
2016-05-03
Anmäld
2016-05-10
Svarsdatum
2016-05-11
Sista svarsdatum
2016-05-11
Besvarad
2016-05-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Enligt uppgifter från Svenska Dagbladet förekommer fusk med identiteter i Europa, men även i Sverige. Kryphål i regelverket gör att det är möjligt att uppge falska identiteter i kontakter med myndigheter. Att man kan leva i Sverige med olika flera identiteter är tydligen ingen nyhet, och det ska, enligt samma uppgifter från Svenska Dagbladet, ha varit känt av många myndigheter under lång tid.

Vuxna asylsökande får lämna fingeravtryck när de ansöker om asyl, men däremot tas inte fingeravtryck av dem som kommer hit som anhöriginvandrare eller studerande. Fingeravtrycken på dem som förklaras ha asylskäl tas sedan bort ur registret, medan andras sparas i tio år. Syftet med bedrägeriet att inneha ett flertal identiteter kan då vara allt från att förhindra verkställande av utvisningsbeslut till bidragsfusk eller annan typ av brottslighet.

I nuläget verkar inget göras för att stoppa dessa bedrägerier, trots att de utgör lagbrott.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsministern:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka kontrollen av identitet för att förhindra identitetsbedrägerier?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1173 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2016/03562/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1173 av Boriana Åberg (M) Identitetsbedrägerier

Boriana Åberg har frågat justitie- och migrationsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att stärka kontrollen av identitet för att förhindra identitetsbedrägerier. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Av EU-rätten följer att medlemsstaterna ska ta fingeravtryck av varje person som ansöker om internationellt skydd och som är 14 år eller äldre. Fingeravtrycken lagras i den EU-gemensamma databasen Eurodac. Syftet med Eurodac är att hjälpa till att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd. Uppgifter lagras i Eurodac i tio år, men raderas i förtid gällande personer som erhåller unionsmedborgarskap. Dessa bestämmelser är inget som Sverige själv råder över.

Identitetsbedrägerier är ett allvarligt problem och regeringen har därför nyligen vidtagit flera olika åtgärder inom området. Bland annat har en proposition med förslag om att ett nytt brott införs i brottsbalken, olovlig identitetsanvändning, beslutats. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade. Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år.

Regeringen har också arbetat fram nya passregler som nyligen trätt i kraft och som syftar till att motverka att svenska pass används bedrägligt genom att någon annan än den rättmätiga passinnehavaren använder passet för resa. För att motverka att personer reser in i Schengen med falska identiteter verkar Sverige även inom EU för att det ska införas obligatoriska kontroller av biometriska uppgifter i pass vid Schengenområdets yttre gränser.

Vidare beslutade regeringen i september 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att föreslå åtgärder som är ägnade att minska missbruket av olika intyg såsom identitetshandlingar, läkarintyg och arbetsgivarintyg. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 2 maj 2017.

Regeringen tar alltså problemet med identitetsbedrägerier på allvar och jag bevakar utvecklingen noggrant.

Stockholm den 11 maj 2016

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.