icke renskötande samers rätt
Skriftlig fråga 1998/99:322 av Mikaelsson, Maggi (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-04
- Anmäld
- 1999-02-09
- Besvarad
- 1999-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 februari
Renskötsel är intimt förknippad med samer och samisk kultur. Detta märks inte minst i lagstiftningen där rennäringen är utförligt reglerad. Att delta i renskötsel är också en förutsättning för medlemskap i sameby. Vad många inte känner till är att den största delen av den samiska befolkningen i Sverige utgörs av icke renskötande samer. Historiskt har det alltid funnits samer som icke varit renskötande utan levt på jakt och fiske.
I dag upplever många icke renskötande samer att deras hävdvunna rättigheter urholkats. Den utredning som regeringen tillsatt om en ny rennäringspolitik m.m. har naturligt nog sin huvudinriktning på rennäringen. I direktiven finns dock några avsnitt om den samiska befolkningen som helhet. Bl.a. hänvisas till grundlagsskyddet av samerna som etnisk minoritet med en särskild ställning i Sverige. Detta skydd gäller alla samer. Utredningen skall bl.a. "kartlägga och redovisa de stöd som kommer samerna och samisk kultur till del". Här avses i första hand anslagen till Sametinget, samisk kultur och sameskolorna. Något som saknas både i lagstiftningen och i direktiven till utredningen är hur den särställning som grundlagen ger alla samer också skall komma den icke renskötande samiska befolkningen till del så att också deras traditioner och kultur kan bevaras och utvecklas.
Jag vill därför fråga sameministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att den särställning som grundlagen ger alla samer också skall komma den icke renskötande samiska befolkningen till del.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:322 besvarad av
- Jordbruksminister Margareta Winberg
Maggi Mikaelsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att den särställning som grundlagen ger alla samer också skall komma den icke renskötande samiska befolkningen till del.
När Sametinget inrättades 1993 var ett av syftena att ett kraftfullt instrument för främjande av den samiska kulturens utveckling skulle tillskapas genom en särskild statlig myndighet med överblick över de samiska frågorna. Det antogs att samerna själva med ett sameting bättre kunde hantera de motsättningar som finns mellan olika samiska grupperingar.
En av Sametingets viktigaste uppgifter är just att fördela statliga medel som ställs till samernas förfogande. Dessa medel fördelas av Sametingets kulturråd och går till mycket stor del till den icke renskötande delen av den samiska befolkningen. Det politiska arbetet i den folkvalda delen av Sametinget har också som målsättning att överbrygga motsättningarna mellan renskötande och icke renskötande samer.
Landets sex sameskolor och den samiska folkhögskolan samt den utbildning och forskning som bedrivs vid den samiska institutionen vid Umeå universitet riktar sig också till både renskötande och icke renskötande samer.
Nyligen anslog regeringen ca 4 miljoner kronor för tillskapandet av en samisk teaterinstitution. Teatern skall vara ledande inom den samiska scenkonsten vad gäller utveckling, förnyelse och vårdande av det samiska kulturarvet.
I maj i år beräknas regeringen lägga fram en proposition om minoritetsspråken i Sverige och där föreslås det samiska språket få en speciell ställning.
Som Maggi Mikaelsson anger har renägarna speciella rättigheter till mark och vatten. Dessa rättigheter regleras i rennäringslagen. Samebyns framtida organisering och villkoren för renskötseln håller för närvarande på att utredas av rennäringspolitiska kommittén. I denna kommitté ingår fem samiska representanter. Finns det bland samerna själva önskemål om att förändra dagens system när det gäller medlemskap i sameby som villkor för att bedriva renskötsel och/eller tillgång till rätten till mark och vatten, bl.a. jakt och fiske, är kommittén säkerligen beredd att diskutera och förändra nuvarande regelsystem.
För egen del är jag alltid öppen för en dialog med samer, samiska organisationer och partier om hur man på bästa sätt främjar icke renskötande samers intressen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.