Till innehåll på sidan

hyreskostnader för högskolor och universitet

Skriftlig fråga 2001/02:607 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-25
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 januari

Fråga 2001/02:607

av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om hyreskostnader för högskolor och universitet

I ett remissvar till Riksdagens revisorer skriver Lunds universitet i november att de vill bryta det marknadsmonopol som Akademiska Hus har när det gäller nybyggen inom universitetsområdet. Från 1993 har universiteten själva ansvaret för lokalförsörjningen i och med att Byggnadsstyrelsen avskaffades. Såväl Akademiska Hus, som till 100 procent ägs av svenska staten, som Statens fastighetsverk hänvisar till marknadshyror i förhandlingar. Höga hyreskostnader för universiteten riskerar att påverka kvaliteten för utbildning och forskning.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Thomas Östros:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att säkerställa att universitetens och högskolornas hyreskostnader inte kommer att påverka utbildningens kvalitet negativt?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:607 besvarad av

den 29 januari

Svar på fråga 2001/02:607 om hyreskostnader för högskolor och universitet

Utbildningsminister Thomas Östros

Ulla-Britt Hagström har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att universitetens och högskolornas hyreskostnader inte påverkar utbildningens kvalitet negativt.

Lokalkostnaderna är näst efter personalkostnaderna lärosätenas största utgiftspost. Därför följer regeringen med stort intresse hur lokalkostnadernas andel av lärosätenas totala kostnader utvecklas. Av universitetens och högskolornas prognoser framgår att lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna beräknas öka från 13,8 % 2000 till 14,4 % 2005.

Med reformen 1993 av statens lokalförsörjning åtskildes ägandet, förvaltandet och brukandet av statens lokaler. I dag är universiteten och högskolorna enbart hyresgäster. Det är universitetens och högskolornas styrelse som beslutar om den egna lokalförsörjningen samt avgör hur stor andel av budgeten som ska användas för bl.a. lokaler. Denna beslutsordning syftar till att optimera kvaliteten på utbildningen och forskningen vid respektive lärosäte utifrån givna ramar.

Investeringar i ändamålsenliga lokaler kan bidra till att studenternas och de anställdas fysiska arbetsmiljö förbättras och därigenom skapa bättre förutsättningar för att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet. Samtidigt måste sådana investeringar alltid vägas mot andra kvalitetshöjande insatser, t.ex. olika former av personalsatsningar. Denna avvägning är det upp till varje lärosäte att göra.

Akademiska Hus AB har sex dotterbolag med fastighetsförvaltande verksamhet spridda över hela landet. Akademiska Hus AB har som statligt bolag i uppgift att uppföra och hyra ut attraktiva utbildnings- och forskningsmiljöer till universitet och högskolor. Lärosätena är emellertid fria att välja hyresvärd och behöver inte anlita Akademiska Hus om de kan få bättre erbjudanden av andra fastighetsvärdar. Det är bra eftersom det ökar konkurrensen på hyresmarknaden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.