Hyresgästföreningen och föreningsfriheten
Skriftlig fråga 2000/01:118 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-24
- Besvarad
- 2000-11-01
- Anmäld
- 2000-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:118
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till justitieminister Thomas Bodström om Hyresgästföreningen och föreningsfrihetenI Sverige har vi en grundlagsfäst föreningsfrihet. Det finns nu uppgifter om att regeringen kommer att föreslå att även hyresgäster som inte är medlemmar i Hyresgästföreningen tvingas betala en del av hyran till Hyresgästföreningens verksamhet. Hyresvärden ska ta in avgiften för att skicka den vidare till Hyresgästföreningen.
Min fråga till justitieministern blir därför:
Avser regeringen att föreslå ändringar i grundlagen så att kommande tvång att betala avgift till Hyresgästföreningen inte blir oförenligt med föreningsfriheten?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:118 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:118 om Hyresgästföreningen och föreningsfriheten
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Marietta de Pourbaix-Lundin har ställt en fråga till justitieministern som rör förhandlingsersättning till hyresgästorganisationer. Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag ansvarar för frågor om hyreslagstiftningen. Det är därför jag som ska besvara frågan.
Marietta de Pourbaix-Lundin säger i sin fråga att det finns uppgifter om att regeringen kommer att föreslå att även hyresgäster som inte är medlemmar i en hyresgästorganisation ska tvingas betala en del av hyran till organisationen. Hon har frågat om regeringen avser att föreslå grundlagsändringar så att ett sådant förslag inte står i strid med föreningsfriheten.
1997 års hyreslagstiftningsutredning har i ett delbetänkande (SOU 1999:81) lämnat förslag till ändringar i bl.a. hyresförhandlingslagen. Ändringarna innebär att hyresgästorganisationer får en ovillkorlig rätt till ersättning för sitt förhandlingsarbete. Enligt förslaget ska de hyresgäster vars lägenheter omfattas av en förhandlingsordning vara skyldiga att betala förhandlingsersättning. Hyresvärden ska enligt förslaget vara skyldig att för hyresgästorganisationens räkning uppbära förhandlingsersättningen tillsammans med hyran.
Betänkandet har remissbehandlats. Inom Justitiedepartementet har därefter utarbetats ett utkast till lagrådsremiss. Förslagen i utkastet till lagrådsremiss avviker i sådan utsträckning från det remissbehandlade förslaget att det har bedömts lämpligt att inhämta ytterligare remissynpunkter. Det ska ske vid ett remissmöte som ska äga rum inom kort.
Regeringen har alltså ännu inte tagit ställning till förslaget. Som svar på den fråga som Marietta de Pourbaix-Lundin har ställt kan jag emellertid redan nu säga följande.
Hyresförhandlingslagen bestämmer formerna för de kollektiva hyresförhandlingarna. Enligt lagen kan en hyresvärd, ensam eller tillsammans med en organisation av fastighetsägare i vilken hyresvärden är medlem, träffa avtal om en förhandlingsordning. Förhandlingsordningen omfattar som huvudregel samtliga bostadslägenheter i ett eller flera hus. En lägenhet omfattas dock inte om hyresvärden och hyresgästen skriftligen har kommit överens om att hyresavtalet inte ska innehålla en förhandlingsklausul. En lägenhet omfattas inte heller om hyresavtalet enligt beslut av hyresnämnden inte ska innehålla någon förhandlingsklausul.
En förhandlingsordning medför bl.a. att hyresgästorganisationen får rätt och skyldighet att förhandla med hyresvärden beträffande de lägenheter som omfattas av förhandlingsordningen. Hyresgästorganisationen måste alltså ibland förhandla även för hyresgäster som inte är medlemmar i organisationen.
För att det kollektiva förhandlingssystemet ska fungera är det närmast en förutsättning att båda parter har ekonomiska resurser att fullgöra sina uppgifter. Särskilt som hyresgästorganisationen är skyldig att förhandla även för andra än sina medlemmar måste organisationen vara tillförsäkrad ersättning för sitt arbete. Dagens system, som förutsätter att hyresvärden går med på att i en förhandlingsöverenskommelse träffa avtal om förhandlingsersättning, har visat sig inte kunna garantera detta. Det är mot den bakgrunden man ska se det förslag som nu ska diskuteras vid ett remissmöte och som alltså ger hyresgästorganisationen en ovillkorlig rätt till ersättning för sitt förhandlingsarbete.
Marietta de Pourbaix-Lundin tycks vilja göra gällande att ett sådant förslag innebär ett intrång i den grundlagsskyddade föreningsfriheten (jfr 2 kap. 1 § första stycket 5 regeringsformen). Den grundlagsskyddade föreningsfriheten innebär en frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. Den hyresrättsliga reglering som nu är föremål för beredning innebär inte att denna frihet inskränks. Man brukar också tala om skydd för den negativa föreningsfriheten. Denna utgör ett skydd för varje medborgare mot bl.a. tvång att tillhöra en sammanslutning för åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende (se 2 kap. 2 § regeringsformen). Den aktuella hyresrättsliga regleringen inskränker inte heller den negativa föreningsfriheten. Regleringen syftar endast till att ge en förhandlande hyresgästorganisation ersättning för det arbete som den lägger ned för hyresgästens räkning och inskränker på inget vis den enskilde hyresgästens rätt att stå utanför hyresgästorganisationen.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.