hyra för Livrustkammaren

Skriftlig fråga 2004/05:683 av Lindblad, Göran (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-12-30
Anmäld
2005-01-07
Besvarad
2005-01-13
Svar anmält
2005-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 december

Fråga 2004/05:683

av Göran Lindblad (m) till finansminister Pär Nuder om hyra för Livrustkammaren

Finansdepartementet har bestämt att de vill chockhöja hyran med 2,3 miljoner kronor @ 21 % @ samtidigt som de har sänkt anslaget med en halv miljon kronor avseende Livrustkammarens hyra. Det är Statens fastighetsverk som på Finansdepartementets uppdrag ska ta ut marknadshyra av Livrustkammaren som ligger i en del av slottet. Samtidigt har utredare på Statskontoret, på samma departements uppdrag kommit fram till att Livrustkammaren betalar en för hög hyra jämfört med den övriga marknaden.

I själva verket handlar det om att staten i teorin förlorar pengar på marknaden. De vill hyra ut till en hyresgäst med större plånbok.

Vad avser finansminister Pär Nuder att vidta för konkreta åtgärder i syfte att tillse att Livrustkammarens hyresläge hamnar på en skälig nivå?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:683 besvarad av

den 13 januari

Svar på fråga 2004/05:683 om hyra för Livrustkammaren

Finansminister Pär Nuder

Göran Lindblad har frågat mig vad jag avser att vidta för konkreta åtgärder i syfte att tillse att Livrustkammarens hyresläge hamnar på en skälig nivå.

Riksdagen har vid flera tillfällen under 1990-talet beslutat om principer för hyressättning för lokaler. Som utgångspunkt från beslutade riktlinjer tillämpar Statens fastighetsverk generellt marknadshyror. Enligt beslut av regeringen har dock fem kulturinstitutioner kostnadshyra, nämligen huvudbyggnaderna för Kungl. Operan, Kungl. Dramatiska Teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Statens historiska museum.

Statens fastighetsverks hyressättning gentemot alla kulturinstitutioner baseras på hyresförhandlingar vilka leder fram till ett hyresavtal. Dessa tecknas som regel på tre@sex år. Hyran räknas upp under hyresperioden med index (KPI). Vid omförhandling av marknadshyresavtal sker justering av hyran i förhållande till rådande marknadsläge. Detta kan leda till att hyran blir såväl högre som lägre i jämförelse med vad som gällt tidigare. Till skillnad från detta har kostnadshyresavtal ingen koppling till rådande marknadsläge då hyresnivån i dessa avtal bestäms utifrån Fastighetsverkets faktiska kostnader för förvaltningen av respektive byggnad.

Som upplysning kan jag säga att den årliga prisomräkningen av lokalhyror baseras på två komponenter, dels prisutvecklingen baserad på villkoren i tecknade hyresavtal, dels marknadsprisutvecklingen. För avtal som går ut under 2005 har marknadsutvecklingen påverkat omräkningen på ett sådant sätt, att några kulturlokaler fått en negativ omräkning. Metoden för hur anslagsomräkningen ska göras för kulturinstitutioner med så kallade ändamålslokaler har behandlats i flera sammanhang, senast av den parlamentariska Ändamålsfastighetskommittén. Utredningens betänkande Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader (SOU 2004:28) har nyligen remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 september 2004. Utredningen har bland annat lämnat olika förslag om kostnadshyra. Dessa förslag kommer att beredas inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund har jag inte för avsikt att för närvarande vidta några åtgärder i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.