Hybrit och kvotplikt på stål
Skriftlig fråga 2020/21:1601 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-02
- Överlämnad
- 2021-02-03
- Anmäld
- 2021-02-04
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Nyligen presenterade regeringen en första handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Ett förslag tar upp kvotplikt på inblandning av en viss andel återvunnet material i nya stålprodukter. Kvotplikt kan vara ett effektivt styrmedel i många sammanhang i den cirkulära ekonomin., men då det gäller svensk stålproduktion kan det bli kontraproduktivt för att det redan finns en fungerande skrotning och ett effektivt återbruk av stål men även för innovationen som gäller fossilfri stålframställning och som är ett teknik- och miljösprång som är på gång.
I Sverige har företagen SSAB, LKAB och Vattenfall med stöd av Energimyndigheten tagit initiativ för att påtagligt minska stålindustrins utsläpp av koldioxid. Initiativet är väl uppmärksammat, inte minst sedan statsministern förra året invigde en pilotanläggning utanför Luleå. Syftet är att öka användningen av klimatsmart stål som tillverkas utan kol genom det så kallade Hybritprojektet. Men detta stål kommer att produceras av jungfruligt material, varför vi inte samtidigt kan ställa krav på ökad inblandning av återvunnet stål.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Kommer ministern att föra fram krav på kvotplikt på stål med tanke på att det kommer att medföra hinder för fossilfri stålproduktion?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1601 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:1601 av Betty Malmberg (M)
Hybrit och kvotplikt på stål
Betty Malmberg har frågat tidigare miljö- och klimatministern om hon kommer att föra fram krav på kvotplikt på stål med tanke på att det kommer att medföra hinder för fossilfri stålproduktion. Jag svarar på frågan i min egenskap av ny miljö- och klimatminister.
Sverige har som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland. Klimatomställningen och omställningen till en cirkulär ekonomi leder till goda möjligheter till jobb och företagande. Omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi är avgörande både för att Sverige ska uppnå sina miljö- och klimatmål och de globala målen i Agenda 2030, samt för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft globalt. Regeringen arbetar med att främja omställningen på flera sätt, bland annat genom en övergripande strategi för cirkulär ekonomi, genom lagstiftning för avfallsområdet och genom nya etappmål.
Regeringens vision är ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter primära resurser. Genom satsningar på innovation och företagande, baserat på cirkulära materialflöden och affärsmodeller, kan resurser användas effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätta primära material, och en utveckling av en resurseffektiv, giftfri, cirkulär och biobaserad ekonomi främjas samtidigt som vi stärker de svenska företagens konkurrenskraft och minskar trycket på ekosystemen.
Regeringen har nyligen beslutat om den första handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Handlingsplanen innehåller drygt hundra åtgärder inom områden som industriomställning, materialförsörjning, teknikutveckling och avfallshantering. En av åtgärderna är breddningen och förstärkningen av Industriklivet. Det handlar t.ex. om stöd till utveckling av fossilfri stålproduktion i det s.k. Hybrit-initiativet. En annan åtgärd är uppdraget till Naturvårdsverket att analysera och lämna förslag på produktgrupper eller materialflöden där kvotplikter för användningen av återvunnen råvara skulle vara lämpligt att införa. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 december 2021. Därefter kommer regeringen att ta ställning till Naturvårdsverkets förslag.
I nuläget är det för tidigt för mig att ta ställning till vilka produktgrupper eller materialflöden som är relevanta eller inte för en reglering om kvotplikt, det är något som regeringen kommer att ta ställning till efter Naturvårdsverkets redovisning.
Stockholm den 10 februari 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.