Till innehåll på sidan

Hushållens skuldsättning och boprisutvecklingen

Skriftlig fråga 2021/22:854 av Johnny Skalin (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-19
Överlämnad
2022-01-20
Anmäld
2022-01-21
Svarsdatum
2022-01-26
Sista svarsdatum
2022-01-26
Besvarad
2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Hushållens skulder ökar snabbt. I slutet av juni 2021 uppgick svenskarnas skulder till över 5 000 miljarder kronor, enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det är en skuldsättning som ungefär motsvarar hela Sveriges bruttonationalprodukt, och en skuldnivå som nästan femfaldigats på bara 20 år. Per capita är det bara danskarna som har högre lån i en jämförelse med andra europeiska länder.

Till stor del hänger den snabba skuldökningen ihop med prisökningen på bostadsmarknaden. Tillsammans med en skuldkvot, som säger hur mycket lånen är i förhållande till inkomster, på nästan 200 procent får vissa av de svenska hushållen sägas antas ha små marginaler för att klara prisjusteringar på tillgångsmarknaden.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:

 

Vilket arbete gör regeringen för att hushållen inte ska riskera att överbelåna sig inför perioder av sämre tider eller prisnedgångar på bomarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:854 besvarad av Statsrådet Max Elger (S)

Fi2022/00252 Finansdepartementet Finansmarknadsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:854 av Johnny Skalin (SD) Hushållens skuldsättning och boprisutvecklingen

Johnny Skalin har frågat finansministern vilket arbete regeringen gör för att hushållen inte ska riskera att överbelåna sig inför perioder av sämre tider eller prisnedgångar på bomarknaden.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Frågan handlar om riskerna förknippade med hushållens skuldsättning. Regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken har under lång tid framhållit riskerna med den ökade skuldsättningen. För att stärka hushållens motståndskraft och minska riskerna som är förknippade med hushållens skuldsättning har Finansinspektionen, som är ansvarig myndighet för makrotillsyn vidtagit flera åtgärder, bl.a. de två amorteringskraven.

Sommaren 2021 redovisade Finansinspektionen en samlad utvärdering av de genomförda makrotillsynsåtgärderna till följd av ett uppdrag från regeringen. Utvärderingen visar att åtgärderna har lett till att hushållen lånar mindre, köper billigare bostäder och amorterar mer än vad de skulle ha gjort om åtgärderna inte varit på plats. Utan åtgärder skulle hushållens skulder och bostadspriserna vara på ännu högre nivåer än vad de är i dag. Sammantaget har åtgärderna minskat riskerna som är förknippade med hushållens skuldsättning, både i enskilda hushåll och i samhällsekonomin i stort, och stärkt hushållens motståndskraft.

Regeringen fortsätter att följa utvecklingen och riskerna förknippade med hushållens skuldsättning.

Stockholm den 26 januari 2022

Max Elger

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.