humanitär hjälp till Afghanistans folk
Skriftlig fråga 2001/02:203 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-14
- Anmäld
- 2001-11-20
- Besvarad
- 2001-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 november
Fråga 2001/02:203
av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om humanitär hjälp till Afghanistans folkAfghanistan befrias nu successivt från en förtryckarregim och vägarna öppnas för transporter och humanitär hjälp utifrån. Den humanitära situationen i spåren av mångårigt inbördeskrig, förtryck och strider är allvarlig. Miljoner människor har under de senaste åren flytt från sina hem och lever under svåra omständigheter i läger. Det är centralt för dessa människors hälsa och överlevnad att hjälp snarast kan komma till flyktinglägren.
För att nå ökad stabilitet i Afghanistan och för att processen att skapa en demokratisk regering ska klaras krävs det att befolkningen ser att världen ställer upp humanitärt när talibanerna försvinner från makten och möjligheterna att hjälpa ökar. Sverige och EU har tillsammans med den övriga demokratiska världen ett ansvar för att detta snabbt kan ske.
Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att Sverige och EU snabbt ska kunna öka den humanitära hjälpen i Afghanistan?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:203 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:203 om humanitär hjälp till Afghanistans folk
Utrikesminister Anna Lindh
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att Sverige och EU snabbt skall kunna öka den humanitära hjälpen till Afghanistan.
EU:s medlemsstater och Kommissionen har sammantaget utlovat
320 miljoner euro i nya bidrag (efter den 11 september) till den pågående krisen. Av detta belopp står Sverige för 200 miljoner kronor, utöver de 125 miljoner kronor vi tidigare bidragit med i år. Detta, tillsammans med de bidrag som har kommit in från övriga länder, kommer att ge FN och de övriga hjälporganisationerna tillräckligt med resurser under den närmaste framtiden för att köpa in varor och hålla personal på plats. Problemet är nu och framöver att nå fram, och nå fram i tid.
Det finns stora behov av mat och andra förnödenheter i Afghanistan, speciellt i de norra delarna av landet där torkan har drabbat som hårdast. Uppemot 7 miljoner människor är i riskzonen för undernäring och svält och en majoritet är kvinnor och barn. Som en följd av den långvariga torkan förutspåddes denna vinter redan tidigt i år bli den svåraste på många år i Afghanistan.
Eftersom FN, Röda korset och de andra humanitära organisationerna strax efter den 11 september tvingades evakuera sin internationella personal har mindre mat och förnödenheter än planerat transporterats in hittills i höst.
För att kompensera detta, måste nu ca 52 000 ton livsmedel per månad in
i landet och distribueras till behövande människor. Särskilt distributionen till otillgängliga platser i landet har försvårats av säkerhetsläget och blir nu allt svårare för var dag på grund av vintern som redan kommit till höglänta områden.
Sverige har en roll i detta arbete i och med att svenska räddningsverket hjälper FN:s livsmedelsprogram att bygga upp transportkapacitet i Turkmenistan för att få in mat och förnödenheter den vägen in i Afghanistan. Räddningsverket kommer också att tillställa WFP ett team om 24 man till Afghanistan som kommer att etablera tre kontor längs vägen mellan Herat och Kabul med uppgift att hålla vägen hel och ren från snö. Detta är en avgörande uppgift för att transporter ska komma fram de närmaste månaderna.
I grannländerna Iran och Pakistan finns sedan länge uppemot fyra miljoner flyktingar, och de som länder har hållit sina gränser stängda för flyktingar under de senaste månaderna. Sedan den 11 september har dock ytterligare 80-100 000 människor gått över gränsen till Pakistan illegalt. FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) är på plats för att ge dem skydd och hjälp. Sverige har hittills stött UNHCR:s viktiga arbete med 47 miljoner kronor
i år.
Till följd av den allt svårare humanitära situationen i landet har antalet internflyktingar det senaste året växt från några hundratusen till över en miljon. De internflyktingar som sökt sig till läger utanför städer som Herat eller utanför gränserna till Iran och Pakistan får nu assistans från organisa-tioner som IOM, UNICEF och lokala röda halvmånen. Sverige har länge stött dessa och andra organisationer och de har nu fått ytterligare resurser. De som nått flyktinglägren är dock de som relativt sett är lättast att nå fram till. Vi får inte glömma dem som inte kan flytta på sig, de som är fast i sina hembyar där alla reserver är uttömda. Vi måste även nå dessa människor.
Under de senaste dagarna har konflikten i Afghanistan gått in i en ny fas. Nordalliansen har brutit igenom talibanernas linjer på bred front och denna utveckling innebär att möjligheter öppnar sig för ett bättre tillträde för det humanitära biståndet. FN och de andra humanitära organisa-tionerna har redan återinsatt personal i flertal städer i landet.
Med internationell och erfaren personal på plats och förbättrad intern-kommunikation kan den slutliga distributionen av mat och andra förnöden-heter effektiviseras. Detta i kombination med att införselkapacitet nu finns från i stort sett alla Afghanistans grannländer gör att infrastrukturen och kapaciteten för detta bistånd på sikt kan bli bättre än den var innan den
11 september. Om det ändå skulle krävas är FN även berett att använda sig av matfällningar i de mest otillgängliga områdena.
Samtidigt skall man inte glömma bort riskerna. Säkerhetsläget är fort-farande ovisst och den närmaste framtiden är svår att förutse. Om talibanerna satsar på fortsatt gerillakrigföring kan strider i landet bli långvariga och civila kan hamna i skottlinjen och detta kan leda till förnyat flyktingtryck på den pakistanska gränsen. Det är heller inte uteslutet att strider kan uppstå mellan krigsherrar inom nordalliansen. Rapporter om övergrepp och hämndattacker förekommer från de städer nordalliansen tagit över. Det är viktigt att Sverige, FN och EU noga följer utvecklingen och kräver av de stridande parterna att de uppfyller sina förpliktelser enligt internationell humanitär rätt och MR-rätt och att de garanterar de humanitära organisationerna tillträde till utsatta grupper.
I takt med att talibanerna drar sig tillbaka kommer även återvändande att bli en viktig fråga. Redan förut har en liten rännil med människor återvänt till områden som inte legat i frontlinjen. UNHCR hjälper dessa människor med ett återvändandebidrag och möjligheter till hjälp till självhjälp för husreparationer. Detta arbete kommer nu förhoppningsvis att intensifieras under UNHCR:s ledning.
Sammanfattningsvis bör Sverige och EU alltså fortsätta att göra det vi redan gör, nämligen att stödja FN finansiellt och politiskt i deras kritiska uppgift att ge skydd och bistånd till den nödställda civilbefolkningen i Afghanistan. Att talibanregimen nu trängs bort från makten är ett steg i rätt riktning. Detta har öppnat möjligheter för att intensifiera det humani-tära biståndet, och @ vilket är ännu viktigare - det har givit många människor hopp om framtiden för Afghanistan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.