Hoten mot journalister
Skriftlig fråga 2018/19:151 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-06
- Överlämnad
- 2019-02-07
- Anmäld
- 2019-02-08
- Svarsdatum
- 2019-02-13
- Sista svarsdatum
- 2019-02-13
- Besvarad
- 2019-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Hoten mot journalister ökar. Det senaste mycket omskrivna fallet, där en reporter som undersöker kopplingen mellan Gävle moské och den muslimska friskolan Nya kastets skola tvingas radera journalistiskt material under hot, är mycket alarmerande. Den radikale imamen Abo Raad som hotar journalisten Johan Järvestad använder följande ord: ”... du är en smutsig man och du skriver smutsigt mot människan och muslimer”.
Redan 2015 mordhotades Gefle Dagblads dåvarande chefredaktör för granskningar som tidningen har gjort av Gävle moské. Nu är hoten blandade med beskyllningar om islamofobi, allt i syfte att inskränka det fria ordet och hindra granskning av den radikala islamismen i Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera det fria ordet och journalisternas möjlighet att utföra sitt arbete?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:151 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ku2019/00198/D
Kulturdepartementet
Kultur- och d
emokratiministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:151 av Boriana Åberg (M)
Hoten mot journalister
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera det fria ordet och journalisternas möjlighet att utföra sitt arbete.
Först av allt vill jag understryka att hot och hat som riktas mot journalister med anledning av deras yrkesutövning är ett hot mot det demokratiska samtalet och i förlängningen mot demokratin.
En undersökning från Göteborgs universitet som har gjorts på uppdrag av regeringen visar att var fjärde journalist utsattes för hot, våld eller trakasserier under 2016. Hot och hat får också konsekvenser. Var fjärde utsatt journalist har undvikit att bevaka ett visst ämne eller fråga, över hälften av journalisterna uppger att de har blivit rädda efter att ha utsatts och var fjärde har någon gång funderat på att lämna journalistiken.
Under förra mandatperioden antog regeringen handlingsplanen Till det fria ordets försvar – åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer. Handlingsplanen omfattar tre åtgärdsområden: ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och ett stärkt rättsväsende.
Som ett led i ett förstärkt arbete med att ge stöd till journalister har regeringen gett Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i uppdrag att utveckla stödet till journalister och redaktioner som utsätts för hot och hat. Syftet är framförallt att förbättra stödet till frilansare, små redaktioner och mindre produktionsbolag.
Regeringen följer också särskilt Polismyndighetens arbete på området. I mars ska myndigheten redovisa till regeringen vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa brott som hotar den fria åsiktsbildningen och i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter för bl.a. journalister att få hjälp i hela landet. Myndigheten ska också beskriva hur man avser att fortsätta utveckla arbetet.
Hot och hat får aldrig normaliseras. Min ambition som kultur- och demokratiminister är att bidra till ett systematiskt arbete. I detta är arbetsgivare, myndigheter och det civila samhällets organisationer viktiga aktörer. Samtidigt måste var och en bidra till ett konstruktivt samtalsklimat fritt från hot och hat. Det är ett gemensamt ansvar att vända utvecklingen.
Stockholm den 13 februari 2019
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.