Hot, våld och sabotage mot svenska djurhållare
Skriftlig fråga 2017/18:1265 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-04
- Överlämnad
- 2018-05-07
- Anmäld
- 2018-05-14
- Svarsdatum
- 2018-05-16
- Sista svarsdatum
- 2018-05-16
- Besvarad
- 2018-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Det svenska jordbruket och den svenska djurhållningen lyder under några av EU:s striktaste lagstiftningar. Svenska bönder och djurhållare kontrolleras av hälsovårdsmyndigheter och måste driva sina verksamheter utifrån gällande lagstiftning.
Trots detta utsätts de för sabotage, hot och vandalism. Bönder och djurhållare vågar ibland inte ge ut information om adress eller ge vägbeskrivning på var man har sin verksamhet på internet. Nu har man dessutom på flera ställen ställt in aktiviteter som ”Öppen Gård” av rädsla för sabotage.
Men anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Hur tänker ministern stävja denna växande typ av hot, våld, vandalism och sabotage mot bönder och djurhållare?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1265 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:1265 av Lotta Olsson (M) Hot, våld och sabotage mot svenska djurhållare
Lotta Olsson har frågat mig hur jag tänker stävja den växande typ av hot, våld, vandalism och sabotage som drabbar bönder och djurhållare.
I ett demokratiskt samhälle har ingen rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare arbetar för. Regeringen för samtal med både Lantbrukarnas riksförbund och med Polismyndigheten om denna fråga.
Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker exempelvis inom ramen för det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism. De polisiära åtgärderna består av att upptäcka, förebygga och förhindra brott genom sedvanliga utredningsåtgärder och genom inhämtning och bearbetning av underrättelser.
En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten i budgetpropositionen för 2018 om sammanlagt 7,1 miljarder kronor de kommande tre åren för att bland annat utveckla verksamheten och öka antalet polisanställda. Därtill har regeringen avsatt ytterligare 200 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 för att ytterligare stärka polisverksamheten. Poliser i yttre tjänst behöver till exempel utrustas med kroppsburna kameror. Sådan utrustning kan bidra till ökad lagföring av personer som begår brott.
Regeringen har nyligen lagt fram förslag till en ny kamerabevakningslag. I regeringens proposition föreslås att dagens generella tillståndsplikt för kamerabevakning slopas. Ett tillståndskrav ska gälla endast för myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. Förslaget innebär också att det blir lättare för bl.a. polisen att få tillstånd för kamerabevakning på brottsutsatta platser och platser där det finns risk för angrepp på människors liv, hälsa eller trygghet till person eller på egendom.
Att många brott numera begås på internet och i sociala medier kräver att lagstiftningen moderniseras. Den 1 januari i år trädde därför lagändringar i kraft som ger ett bättre skydd mot exempelvis ofredande på internet och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot.
Regeringen har också lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot. Straffbestämmelsen föreslås bl.a. utvidgas så att det blir straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar, t.ex. hota med att bryta sig in i någons bostad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, vilket beror på att de även föranleder ändringar i grundlagen.
Regeringen har således vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott.
Stockholm den 16 maj 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.