Hot om konfiskation av Sankt Gabriel-klostret i sydöstra Turkiet
Skriftlig fråga 2008/09:361 av Sacrédeus, Lennart (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-05
- Anmäld
- 2008-12-05
- Besvarad
- 2008-12-10
- Svar anmält
- 2008-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga
2008/09:361 Hot om konfiskation av Sankt Gabriel-klostret i sydöstra Turkiet
av Lennart Sacrédeus (kd)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Sankt Gabriel-klostret, ett av kristenhetens äldsta kloster grundat 397 e.Kr., hotas i dag av att få delar av sin mark konfiskerad genom en rättsprocess som drivs av tre muslimska grannbyar i Midyat i sydöstra Turkiet. Det första rättegångstillfället ägde rum den 19 november 2008, och processen beräknas fortsätta den 19, 24 och 31 december 2008.
I dag är Sankt Gabriel-klostret biskopssäte för Turabdinprovinsen och har ett stort värde som helgedom för assyrier/syrianer över hela världen. Trots att klostret alltsedan 1938 har de dokument som intygar dess äganderätt, och att man betalat skatt för egendomen, har domstolen valt att öppna upp för en rättsprocess mot klostret. Klostret och dess landegendom har tillhört den syrisk-ortodoxa kyrkan i mer än 1 600 år.
Turkiet har i medlemsförhandlingarna med EU förbundit sig att följa Köpenhamnskriterierna om bland annat mänskliga fri- och rättigheter. Religionsfriheten har en avgörande betydelse för ett lands demokratiska utveckling. Uppenbart är att den kristna minoritetens medborgerliga rättigheter hotas i detta fall i Turkiet. Tidigare har stora kristna grupper av syrianer/assyrier/kaldéer tvingats fly, inte minst till Sverige.
Redan 1923 undertecknade Turkiet Lausannefördraget vilket ger icke-muslimska minoriteter rättigheter i Turkiet. I februari 2008 reviderade det turkiska parlamentet lagen om religiösa stiftelsers rätt att bland annat äga mark.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i relation till Turkiet för att säkerställa att den kristna minoritetens medborgerliga rättigheter tillvaratas i fråga om rättsprocessen kring Sankt Garbriel-klostret i Midyat i sydöstra Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:361 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2008/09:329 Fortsatta rättsövergrepp i Turkiet
2008/09:361 Hot om konfiskation av Sankt Gabriel-klostret i sydöstra Turkiet
2008/09:362 Den kristna minoritetens situation i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att sätta press på Turkiet att sätta stopp för förföljelsen av de kristna assyrier/syrianerna i Midyat. Lennart Sacrédeus har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att den kristna minoritetens medborgerliga rättigheter tillvaratas i fråga om rättsprocessen kring Sankt Gabriel-klostret. Annelie Enochson har frågat vad jag avser att göra för att säkerställa att Turkiet uppfyller sina åtaganden gentemot landets kristna minoritet. Jag väljer att besvara de tre frågorna i ett sammanhang.
De fortsatta oklarheterna kring den rättsliga processen om marken kring Mor Gabriel-klostret bekymrar. Frågan följs fortsatt mycket noggrant av EU-kretsen i Turkiet. Kommissionen bevakade till exempel rättegången den 19 november. Sveriges ambassad kommer att verka för att fallet ytterligare uppmärksammas, bland annat med stöd av EU:s riktlinjer beträffande försvarare av mänskliga rättigheter.
De senaste åren har det rapporterats om incidenter som pekar på ökande spänningar i Turkiet kring religiösa frågor. Det är viktigt att den turkiska staten mer aktivt söker förhindra en fortsatt negativ utveckling. Det turkiska inrikesministeriets cirkulär om religionsfrihet för icke-muslimer från förra året var ett välkommet steg i den riktningen. Dock behövs ytterligare ansträngningar för att säkerställa att bestämmelserna efterlevs i praktiken.
Sverige delar EU-kommissionens senaste bedömning att, även om vissa positiva steg har tagits, det i Turkiet alltjämt behövs ett konsekvent reformprogram för att fullt ut uppfylla det politiska Köpenhamnskriteriet. Behovet av en genomgripande konstitutionell reform, som kan lägga grunden för nödvändiga reformer med syftet att säkerställa full respekt för till exempel minoritetsrättigheter och religionsfrihet, framstår mot den bakgrunden som alltmer angeläget. Det är positivt att president Gül tydligt har uttalat sig i den andan. Jag hoppas att Turkiet i närtid också antar sin strategi för rättsliga reformer, för att stärka bland annat rättssäkerheten och rättsväsendets oberoende. Jag kommer att fortsätta att tala om allt detta i samtal med företrädare för den turkiska regeringen.
I övrigt vill jag hänvisa till mitt svar från den 17 september på fråga 2007/08:1632 av Yilmaz Kerimo.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.