hot mot demokratin
Skriftlig fråga 2001/02:1004 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-08
- Anmäld
- 2002-04-16
- Besvarad
- 2002-04-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 april
Fråga 2001/02:1004
av Ola Karlsson (m) till statsrådet Britta Lejon om hot mot demokratinFrågan om hur vi ska få folk att engagera sig i politiska församlingar är avgörande för demokratins överlevnad. I mitt hemlän har fullmäktigeledamöter i Ljusnarsberg mötts av att deras motion inte ens blir beredd enligt kommunallagens krav utan avslås direkt av en maktfullkomlig majoritet. Det är uppenbart att grundläggande kunskap om kommunal demokrati saknas i vissa kommuner och att informationsinsatser kan behövas.
När inte ens fullmäktiges egna ledamöter tillåts lägga fram förslag och få dem beredda förstår man att intresset för att delta i lokalpolitiken minskar. Varför sitta med i kommunfullmäktige om bara majoritetspartiernas förslag behandlas, blir en berättigad fråga.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att värna fullmäktigeledamöters rätt att väcka förslag och därmed öka intresset för politiskt deltagande?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1004 besvarad av
den 16 april
Svar på fråga 2001/02:1004 om hot mot demokratin
Statsrådet Britta Lejon
Ola Karlsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att värna fullmäktigeledamöters rätt att väcka förslag och därmed öka intresset för politiskt deltagande.
Enligt 5 kap. 23 § kommunallagen (1991:900) får ärenden i fullmäktige väckas bl.a. av en ledamot genom motion. Bestämmelser om hur ärendena i fullmäktige bereds finns i 26@35 §§ i samma kapitel. Av dessa bestämmelser framgår att innan ett ärende avgörs av fullmäktige ska det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. En motion bör beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes.
Fullmäktige kan i vissa fall fatta beslut i ett väckt ärende utan föregående beredning, bl.a. om ärendet inte utgör en kommunal angelägenhet. Dessutom finns vissa undantag från beredningskravet. Exempelvis får ett brådskande ärende avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.
Det är självklart att bestämmelserna i kommunallagen om beredning av bl.a. motioner ska följas. Enligt min mening värnar bestämmelserna på ett tillfredsställande sätt fullmäktigeledamöters rätt att väcka förslag. Dessutom är det möjligt att få lagligheten av ett fullmäktigebeslut prövad genom att överklaga beslutet till länsrätt genom s.k. laglighetsprövning. Regeringen har i propositionen 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet lämnat förslag som avser att stärka fullmäktiges ställning. Jag har därför inte för avsikt att vidta några sådana ytterligare åtgärder som Ola Karlsson frågar efter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.