Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hörselskadade i skolan

Skriftlig fråga 2004/05:1529 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-28
Anmäld
2005-04-28
Besvarad
2005-05-04
Svar anmält
2005-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 april

Fråga 2004/05:1529

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om hörselskadade i skolan

Det finns ca 10 000 hörselskadade elever i Sveriges skolor. Eleverna har svårt att klara skolan på grund av att de inte får det stöd, som de skulle behöva. Dessa svårigheter påpekar Hörselskadades riksförbund, HRF, i årets rapport.

Enligt riksförbundet hade hälften av eleverna, som sökte inträde till riksgymnasiet för hörselskadade, inte godkända betyg i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Ett helt annat resultat visas bland övriga elever.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att hörselskadade elever ska nå åtminstone samma resultat som övriga ?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1529 besvarad av

den 4 maj

Svar på frågorna 2004/05:1529 om hörselskadade i skolan och 1530 om hörselskadade barns rätt till undervisning

Statsrådet Ibrahim Baylan

Anita Sidén och Marie Wahlgren har båda ställt frågor om hörselskadade barns undervisning och resultat. Båda frågorna avser en liknande frågeställning och jag väljer därför att besvara dem i ett sammanhang.

Låt mig börja med att slå fast att alla barn oberoende av ursprung, kön samt ekonomiska och sociala försättningar har rätt till en bra utbildning av hög kvalitet. Alla barn är unika och har olika behov och förutsättningar som behöver tillgodoses så att de får möjlighet att nå upp till skolans mål. Tyvärr finns det inte någon standardmodell som går att tillämpa på alla barn. Vi vet däremot att ju tidigare skolan blir uppmärksam på elevernas behov desto större möjlighet har eleven att uppnå målen i skolan. Mot denna bakgrund tror jag att beslutet att införa individuella utvecklingsplaner för alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer kan vara ett viktigt steg i denna riktning, eftersom dessa tidigt kommer att synliggöra vilka insatser som är nödvändiga för att eleven ska nå målen.

Rapporten Sanning och konsekvens om hörselskadades i situation i Sverige från Hörselskadades Riksförbund är intressant och tänkvärd. Dock kan man inte utifrån en rapport dra alltför långtgående slutsatser. Rapporten innehåller en del luckor som ger upphov till frågor, exempelvis hur situationen är för de elever som inte väljer att studera på riksgymnasiet i Örebro. Rapporten ger oss en bild som vi behöver komplettera med mer kunskap för att kunna se helheten kring de hörselskadade eleverna och deras studiegång.

Kommunerna har ansvaret för elevernas skolgång, hörande såväl som hörselskadade. Det är därför mycket oroande om inte kommunerna kan erbjuda eleverna den hjälp och det stöd som de har rätt till. Ifall man som elev eller vårdnadshavare inte är nöjd med utbildningen bör detta alltid anmälas till Statens skolverk som har tillsynsansvar över skolväsendet.

Det är dock inte bara kommunerna som har ett ansvar. Även regeringen har ett ansvar för de hörselskadade elevernas skolgång. För det första så har döva och hörselskadade elever en möjlighet att kunna fullgöra sin skolplikt i specialskolan. Denna skolform erbjuder eleverna en unik möjlighet till undervisning i en teckenspråkig miljö. I fjol så var 587 elever inskrivna i någon av de sex specialskolorna.

För det andra så erbjuder staten genom Specialpedagogiska institutet skolhuvudmannen råd och stöd i specialpedagogiska frågor. Institutet administrerar även statsbidraget till särskilda insatser på skolområdet. Bidraget kan sökas av kommuner, landsting eller kommunalförbund för utbildningsinsatser för elever med funktionshinder eller med andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan.

För det tredje så kan kommunerna genom statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem anställa specialpedagoger i skolorna.

Jag avser att noga följa utvecklingen för de hörselskadade eleverna i skolan och överväga vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att öka möjligheterna för hörselskadade elever att nå utbildningens mål.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.