Hörselskadade barns rätt till teckenspråksutbildning
Skriftlig fråga 2007/08:1213 av Axelsson, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-15
- Anmäld
- 2008-05-15
- Besvarad
- 2008-05-21
- Svar anmält
- 2008-05-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1213 Hörselskadade barns rätt till teckenspråksutbildning
av Lennart Axelsson (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Den 14 maj var det teckenspråkets dag. Utanför Riksdagshuset möttes vi av ungdomar från Unga Hörselskadade som berättade om ett stort bekymmer som gäller barn med hörselskada. I dag har föräldrar till barn med hörselskada rätt till statligt finansierad utbildning i teckenspråk men inte barnen själva. Det låter i mina öron väldigt underligt. Det är viktigt att ha ett livslångt perspektiv när det gäller personer med hörselskada. Det är omöjligt att förutspå vare sig hur mycket nytta hörselteknik kan göra för det aktuella barnet i framtiden eller i vilka situationer det blir svårt för hörseln att räcka till. Det som fungerar i klassrummet kanske inte gör det i slöjdsalen eller på kaféet. För att garantera delaktighet i alla typer av situationer, nu och i framtiden, är rätten till tvåspråkighet avgörande. För en hörselskadad person innebär det att kunna behärska såväl svenska som teckenspråk.
Tvåspråkighet ger barn och unga med hörselskada en möjlighet till delaktighet, självständighet och att kunna få utvecklas på sina egna villkor.
Vilka initiativ är utbildningsministern beredd att ta för att förbättra situationen för landets alla hörselskadade barn och ungdomar?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1213 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:1213 Hörselskadade barns rätt till teckenspråksutbildning
Utbildningsminister Jan Björklund
Lennart Axelsson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att förbättra situationen för landets alla hörselskadade barn och ungdomar.
Jag vill inledningsvis slå fast att enligt skollagen (1985:1100) ska alla barn och ungdomar ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Skollagen föreskriver dessutom att stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Många elever med funktionshinder behöver extra insatser för att få möjlighet att nå upp till utbildningens mål.
Kommunerna och skolorna har ansvaret för elevernas skolgång, för hörande elever såväl som för hörselskadade. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska undervisningen organiseras utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Det är därför mycket oroande om inte kommunerna kan erbjuda eleverna den hjälp och det stöd som de har rätt till. Om man som elev eller vårdnadshavare inte är nöjd med utbildningen bör detta anmälas till Statens skolverk som har tillsyn över skolväsendet.
Det är dock inte bara kommunerna som har ett ansvar för de hörselskadade elevernas skolgång, utan även staten har ett ansvar.
För döva eller hörselskadade elever finns den statliga specialskolan. Denna skolform erbjuder eleverna tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö.
Genom Specialpedagogiska institutet erbjuder staten råd och stöd till bland annat skolhuvudmän, lärare och föräldrar för att bygga upp, bevara och utveckla kunskap om funktionsnedsättningar och specialpedagogisk kompetens. Hos institutet kan skolhuvudmän även ansöka om bidrag till särskilda insatser på skolområdet.
Inom ramen för Skollagsberedningens arbete ses därutöver för närvarande över hur rätten till särskilt stöd ska regleras och stärkas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.