Homofobi i Polen
Skriftlig fråga 2005/06:506 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-30
- Anmäld
- 2005-11-30
- Besvarad
- 2005-12-07
- Svar anmält
- 2005-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 november
Fråga 2005/06:506 av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Homofobi i Polen
Europeiska unionen och dess medlemsstater har som gemensam kärnpunkt att respektera, utveckla och försvara de mänskliga fri- och rättigheterna. I detta uppdrag vilar att med tyngd och skärpa lyfta minoriteters trygghet och säkerhet. Homosexuella, bisexuella och transpersoner är extra utsatta i detta sammanhang och såväl diskriminering som hatbrott i Europa drabbar fortfarande individer baserade på sexuell läggning eller könsidentitet. Inte minst i de nytillkomna EU-medlemsstaterna är homofobin djupt utbredd. Det är därför av yttersta vikt att EU skarpt reagerar mot den ökande homofobin i Polen.
Sedan det polska valet har utvecklingen varit djupt tragisk både vad gäller HBT-personers situation och klassisk mötesfrihet och respekt för det fria ordet. Polska HBT-aktivister har arresterats när de demonstrerat för mänskliga rättigheter på den internationella dagen för tolerans den 16 november. Gayparader förbjuds eller motarbetas av såväl polska politiker som polis och den katolska kyrkan. Klimatet för HBT-aktivister hårdnar alltmer vilket fördömts av människorättsorganisationer som Amnesty International. Denna utveckling är fullkomligt oacceptabel för Europeiska unionen som ska stå för tolerans, frihet och demokrati.
Vad har utrikesministern gjort och vad ämnar utrikesministern göra såväl bilateralt som på EU-nivå för att fördöma och beivra den ökande homofobin i Polen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:506 besvarad av
den 6 december
Svar på fråga 2005/06:506 om homofobi i Polen
Utrikesminister Laila Freivalds
Birgitta Ohlsson har frågat mig vad jag har gjort och vad jag ämnar göra såväl bilateralt som på EU-nivå för att fördöma och beivra den ökande homofobin i Polen.
Diskriminering av människor på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. Därför är en lagstiftning eller praxis som innebär diskriminering av homosexuella självklart helt oacceptabel.
Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör en huvudprioritet inom svensk utrikespolitik. Sverige är en stark aktör på området och verkar med utgångspunkt i de instrument som antagits av FN och andra internationella organ för att söka påverka, förbättra och upplysa om situationen för de mänskliga rättigheterna, i Sverige och i världen. Då frågan om diskriminering till följd av sexuell läggning och könsidentitet är kopplad till grundläggande etiska, religiösa och moraliska frågeställningar som skiljer sig mellan olika länder, har det i internationella sammanhang varit svårt att lyfta fram frågan och nå samsyn. Den svenska regeringen har ändå konsekvent och konstant arbetat för att uppmärksamma frågan, inte minst inom FN.
Inom kort kommer regeringen att presentera en policy för Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter där diskriminering på grund av sexuell läggning uppmärksammas.
Där slås fast att Sverige förväntas öka sitt fokus på homo‑, bisexuella och transpersoners rättigheter och fortsätta verka för att diskriminering av HBT-personer uppmärksammas som kränkning av mänskliga rättigheter.
I Polen finns det inte något lagstadgat förbud mot homosexualitet, men lagstiftningen ger inte heller något uttryckligt skydd för dem som diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Uttryck för fördomar och intolerans mot personer med homo‑, bi- och transsexuell läggning förekommer och uppenbarades bland annat i årets valkampanj.
Förutsättningarna för en förbättring av läget i Polen har stärkts i och med medlemskapet i EU samt den anpassning till EU:s lagstiftning som har skett. Som EU-medlemsland är Polen bland annat signatär till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I direktiv 2000/87/EG fastställs allmänna ramar som ska garantera respekten för principen om likabehandling av alla människor i arbetslivet inom EU. I direktivet finns ett förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning. EU:s medlemsstater är skyldiga att genomföra detta direktiv och jag utgår från att politiker och rättsväsen i Polen kommer att ta sitt ansvar för det.
Genom vår ambassad i Warszawa stöder Sverige på olika sätt arbetet med att stärka toleransen för homosexuella, bisexuella och transpersoner i Polen. Jag kan nämna att det i maj 2004 hölls en festival i Krakow under namnet Festival till förmån för en toleransens kultur. Organisatörerna var en nybildad gruppering av homosexuella och evenemanget var det första i sitt slag i Polen. Eftersom nästan samtliga utländska kulturinslag kom från Sverige bad organisatörerna ambassaden att åta sig den i Polen så viktiga rollen som så kallad skyddspatron för festivalen. Sverige delade denna roll med Polens dåvarande jämställdhetsminister och senare vice premiärminister Izabela Jaruga-Nowacka. Sveriges agerande fick stor uppmärksamhet i medierna och bland MR-organisationer.
Sverige har vidare tillsammans med en polsk oberoende stiftelse, Stiftelsen för utvidgad dialog, anordnat seminarier på temat homofamiljen, ett i Warszawa och ett i Gdansk. Deltagare från svensk sida var författaren Jonas Gardell samt RFSL:s ordförande Sören Andersson. Seminarierna var en del i en serie under rubriken Sverige: ja till mänskliga rättigheter. I samtliga seminarier har svenska experter medverkat och evenemangen har fått uppmärksamhet i såväl etermedierna som tryckta medier. I samband med seminarierna har även olika texter översatts till polska och spritts. Ambassaden arbetar i dag för att följa upp dessa satsningar.
Sverige kommer att fortsätta att noga bevaka situationen för HBT-personer i Polen samt att fortsatt verka mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning och könsidentitet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.