Till innehåll på sidan

Höjningen av bensinskatten i ett jämställdhetsperspektiv

Skriftlig fråga 2015/16:101 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-05
Överlämnad
2015-10-07
Anmäld
2015-10-13
Svarsdatum
2015-10-14
Sista svarsdatum
2015-10-14
Besvarad
2015-10-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Regeringen har för avsikt att höja bensinskatten från och med den 1 januari 2016. Den grupp som kommer att påverkas mest av höjd bensinskatt är de som inte har tillgång till något annat transportmedel än bil, alltså de som bor där kollektivtrafiken inte når fram. Det är en verklighet som slår regionalt över hela landet, från Skåne i söder till allra högst upp i norr.

I synnerhet kommer den att slå mot dem med låga inkomster och mot vardagspendling. De är helt beroende av bilen för sina jobb, sina liv och sin tillvaro. Kvinnor kommer i detta sammanhang att tillhöra den grupp som påverkas, inte minst då de har sina arbeten inom offentlig sektor – detta då arbetstiderna långt ifrån alltid sammanfaller med tider för kollektivtrafik och livspusslet med hämtning och lämning av barn på förskolor.

I samband med att regeringens budget presenterades väcktes frågan om hur många människor i Sverige som får en sänkt disponibelinkomst under 2016 som effekt av regeringens förslag. I diskussionen lyftes då fram att sex av tio människor får mindre pengar i plånboken och att det i verkligheten kan vara åtta av tio hushåll som får mindre pengar i plånboken.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

Vilka åtgärder eller initiativ tänker statsrådet och den jämställda regeringen vidta för att mildra den negativa effekten som förslagen i regeringens budgetproposition får på kvinnors disponibla inkomster?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:101 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2015/04706/E3

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:101 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Höjningen av bensinskatten i ett jämställdhetsperspektiv

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) har frågat jämställdhetsministern om effekter av höjningen av bensinskatten ur ett jämställdhetsperspektiv och om vad hon avser att göra för att mildra den negativa effekten av detta på kvinnors disponibla inkomster. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på denna fråga.

Höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle stärker bränslesnåla fordons konkurrenskraft och gör det mer attraktivt att samåka, cykla eller använda kollektivtrafik. För att främja den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd föreslår regeringen satsningar på kollektivtrafik i landsbygd. Satsningen föreslås uppgå till 200 miljoner kronor 2016 och beräknas uppgå till 210–230 miljoner kronor per år 2017–2019. Regeringen föreslår även förbättrat underhåll av bil- och järnvägar.

Då kvinnor använder kollektivtrafik i högre grad än män och män förbrukar mer drivmedel till följd av privatbilåkande då de både kör längre sträckor och använder bilar med högre genomsnittlig energiåtgång, så innebär justeringarna av drivmedelsbeskattningen en omfördelning från män till kvinnor. Därtill så gynnas såväl kvinnor som män av en bättre fungerande kollektivtrafik. Bättre infrastruktur är bra för alla, såväl för hushållen som för näringslivet. Mer bränslesnåla fordon medför bättre miljö både för nu levande och kommande generationer.

Regeringens reformer under mandatperioden har inneburit att den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män har stärkts. Det höjda underhållsstödet och den höjda barndelen i försörjningsstödet ökar inkomsten mer för kvinnor än för män eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn. En höjd grundnivå i föräldrapenningen gynnar också kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå. Det förhöjda grundavdraget för pensionärer innebär en skattesänkning för både kvinnor och män.

Stockholm den 14 oktober 2015

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.