Höjd jaktkortsavgift
Skriftlig fråga 2020/21:3150 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-08
- Överlämnad
- 2021-06-09
- Anmäld
- 2021-06-10
- Svarsdatum
- 2021-06-16
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
- Besvarad
- 2021-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Det statliga jaktkortet infördes 1938. Syftet var att Jägareförbund skulle få medel till att administrera jakt och viltvård. Pengarna från jaktkortsavgiften skulle gå tillbaka till jakten genom det allmänna uppdraget och genom olika viltvårdsinsatser.
I dag används en hel del av de pengar som jägarna betalar till andra saker, bland annat finansiering av viltforskning kring rovdjur. Detta trots att regeringen har beslutat att Jägareförbundet inte ska ha något med rovdjursförvaltningen att göra. Pengarna går också alltmer till andra organisationer med andra syften än att främja jakten i landet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta så att pengarna från jaktkortsavgiften mer riktat går tillbaka till jakten och det allmänna uppdraget genom olika viltvårdsinsatser?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3150 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2020/21:3150 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Höjd jaktkortsavgift
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att pengarna från jaktkortsavgiften mer riktat går tillbaka till jakten och det allmänna uppdraget genom olika viltvårdsinsatser.
Enligt 41 § jaktlagen (1987:259) får regeringen föreskriva om skyldighet för den som jagar att betala viltvårdsavgift. Dessa avgifter tillförs viltvårdsfonden som efter regeringens bestämmande får användas för att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen.
För att skapa ett långsiktigt effektivt, hållbart och transparent förfarande för tilldelningen av medel ur viltvårdsfonden beslutade regeringen den 7 januari 2021 om vissa förändringar, bl.a. om viltvårdsavgiftens storlek samt om hur bidrag betalas ut till ideella organisationer.
Viltvårdsavgiften har varit 300 kronor sedan 2007 och viltvårdsfonden har under att antal år varit underfinansierad. För att stärka fonden och ytterligare kunna främja viltvården beslutade regeringen att höja viltvårdsavgiften från 300 till 400 kronor per år. Ändringen trädde i kraft den 1 april 2021.
Vidare har regeringen beslutat om förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden, genom vilken ideella rikstäckande organisationer kan söka bidrag ur fonden. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och beslutar om bidrag. För att kunna få bidrag måste en organisation uppfylla de krav som anges i förordningen. Det krävs bland annat att organisationens verksamhet syftar till att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagen, samt att organisationen är riksomfattande och demokratiskt uppbyggd.
När det gäller Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag vill jag återigen understryka att det inte är avskaffat. Det nya upplägget utgör en utveckling av Svenska Jägareförbundets roll där en anpassning skett till bland annat upphandlingslagstiftningen. Svenska Jägareförbundet särställning inom landets viltvård kommer att bevaras genom att regeringen från och med 2022 avser tilldela förbundet ett flerårigt organisationsbidrag ur viltvårdsfonden för dess rikstäckande viltvårdsarbete.
Regeringen anser att de beslutade förändringarna, utöver att göra förfarandet för tilldelningen mer förenligt med gällande lagstiftning, även kommer att främja landets viltvård i stort. Jakten och viltvården i Sverige har sedan lång tid karaktären av en folkrörelse där det ideella engagemanget hos markägare och jägare spelar en avgörande roll. Regeringen har ingen intention att ändra detta.
Stockholm den 16 juni 2021
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.