Höjd egeninsats vid insamling till internationellt bistånd
Skriftlig fråga 2023/24:800 av Azadeh Rojhan (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-04-11
- Överlämnad
- 2024-04-12
- Anmäld
- 2024-04-15
- Svarsdatum
- 2024-04-24
- Sista svarsdatum
- 2024-04-24
- Besvarad
- 2024-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Av Sveriges nya strategi för utvecklingssamarbete med det civila samhället (CSO-strategin) framgår det att egeninsatsen när det gäller insamlade, egna medel minst ska uppgå till 10 procent.
En förändring av egeninsatsen innebär en risk att mindre organisationer inte klarar av att möta det nya kravet, vilket på sikt betyder minskade insatser genom det som i folkmun kallas för folkrörelsebiståndet för att stötta utvecklingen av ett pluralistiskt civilsamhälle, demokrati och bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Det är viktigt att konsekvenserna av en höjd egeninsats utreds för att se hur det påverkar Sveriges bistånd samt de berörda civilsamhällesorganisationerna och deras biståndsverksamhet.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Johan Forssell:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att utreda konsekvenserna av en höjd egeninsats för civilsamhällesorganisationer i CSO-strategin och vilka eventuella konsekvenser det får för svenskt bistånd och de berörda civilsamhällesorganisationerna och deras biståndsverksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:800 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2023/24:800 Höjd egeninsats vid insamling till internationellt bistånd
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2023/24:800 av Azadeh Rojhan (S) Höjd egeninsats vid insamling till internationellt bistånd
Azadeh Rojhan har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att utreda konsekvenserna av en höjd egeninsats för civilsamhällesorganisationer i CSO-strategin och vilka eventuella konsekvenser det får för svenskt bistånd och de berörda civilsamhällesorganisationerna och deras biståndsverksamhet.
Civilsamhällesorganisationer är helt centrala partners i det svenska humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet. Civilsamhällets organisationer kan genom upparbetade och nära samarbetsrelationer, en stark lokal närvaro och förankring spela en avgörande roll för att skapa möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor.
Genom den nya strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2024, den så kallade CSO-strategin, avser regeringen att stärka civilsamhällesorganisationer i utvecklingsländer, och deras möjlighet, kapacitet och förmåga att på ett effektivt och resultatinriktat sätt skapa bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Ett centralt karaktärsdrag för civilsamhället är att det är en sfär som skiljer sig från både staten och marknaden. På så sätt bidrar civilsamhället som en oberoende kraft till ett gott samhälle, inte minst genom medlemsengagemang. Ur denna utgångspunkt är det inte märkligt att också förvänta en viss grad av finansiellt oberoende från staten, i form av egeninsats. Regeringen har full förståelse för att en höjning av egeninsatsen har konsekvenser. Nivåerna för egeninsatsen för svenska organisationer har också varierat över tid. I CSO-strategin är det tydligt beskrivet att av den verksamhet som civilsamhällesorganisationer med hemvist i andra länder än utvecklingsländer bedriver med stöd från strategin ska (minst) 10 procent finansieras av organisationens egna medel 2024. Sida bör i dialog uppmuntra aktörer att diversifiera sin finansiering. De civilsamhällesorganisationer som Sida stödjer ska eftersträva långsiktighet i sin verksamhet och hållbara förutsättningar för finansiering av sin verksamhet, inte minst genom en bredd av finansiärer. En höjning av egeninsatsen är ett sätt att bidra till detta. Regeringen beslutade om CSO-strategin den 1 februari 2024 och aviserade samtidigt om ett ökat egenfinansieringskrav om 15 procent från den 1 januari 2025. Därmed återgår vi till den nivå av egeninsats som gällde mellan åren 2010–2014.
Genom att egenfinansieringen höjs först 2025 ges organisationerna också en möjlighet att under innevarande år ställa om och anpassa sin verksamhet och insamling. 2024 kan således betraktas som ett övergångsår.
Stockholm den 24 april 2024
Johan Forssell
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.