Höjd arbetsgivaravgift för unga

Skriftlig fråga 2015/16:370 av Jessica Polfjärd (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-11-24
Överlämnad
2015-11-24
Anmäld
2015-11-25
Svarsdatum
2015-12-02
Sista svarsdatum
2015-12-02
Besvarad
2015-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har i sin budget valt att i två steg plocka bort de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga.

Den 1 augusti 2015 höjdes arbetsgivaravgifterna till 25,46 procent. Detta är ett första steg mot fulla arbetsgivaravgifter för denna grupp. Den 1 juli 2016 aviseras en höjning av arbetsgivaravgifterna till full nivå, 31,42 procent. Från och med då kommer alltså fulla arbetsgivaravgifter att gälla för all personal som inte fyllt 65 år vid 2016 års ingång. Denna höjning kommer att innebära en kostnadschock för företag som har ungdomar anställda.

Sverige har i ett nordiskt perspektiv hög ungdomsarbetslöshet. Att i det läget chockhöja kostnaden för anställda som är 25 år och yngre kommer att få allvarliga konsekvenser för den grupp som ofta beskrivs som längst ifrån arbetsmarknaden.

Hotell- och restaurangbranschen är den bransch där en mycket stor andel anställda är 25 år eller yngre. Andelen är också hög i detaljhandeln och bland företag som sysslar med arbetsförmedling och bemanning.

Enligt siffror från Visita, bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen, skulle kostnaderna öka med 20,6 miljarder för samtliga arbetsgivare. Av dessa landar 17,4 miljarder på företag i näringslivet och 3,2 miljarder på arbetsgivare i den offentliga sektorn. Detaljhandeln är den bransch inom näringslivet som får den högsta kostnadsökningen på 2,6 miljarder följt av byggindustrin på 2,4 miljarder. För hotell- och restaurangbranschen är motsvarande kostnadsökning 1,5 miljarder. Många jobb riskerar att försvinna vid en höjning av arbetsgivaravgiften för ungdomar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka beräkningar och analyser har finansministern gjort av den höjda arbetsgivaravgiftens inverkan på arbetsdeltagande hos unga under 25 år?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:370 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2015/05339/SE

Dnr Fi2015/05340/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:369 Höjd löneskatt för äldre och fråga 2015/16:370 Höjd arbetsgivaravgift för unga av Jessica Polfjärd (M)

Jessica Polfjärd har frågat mig om vilka beräkningar och analyser regeringen gjort på arbetskraftsdeltagandet på grund av den höjda inkomstskatten för äldre samt av höjda arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen höjer inte inkomstskatten för äldre, utan sänker den. Det jag antar att Jessica Polfjärd menar i sin fråga är att vi delvis återinför den särskilda löneskatten för äldre. Det är viktigt att notera att arbetande äldre även efter förslaget är skattemässigt gynnade, både på arbetsgivarsidan och på inkomstskattesidan. I budgetpropositionen för 2016 gör regeringen bedömningen att de äldres sysselsättning och antalet arbetade timmar endast förändras i liten utsträckning på grund av förslaget.

Vad gäller arbetsgivaravgifterna för unga instämmer IFAU, Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Arbetsförmedlingen i regeringens bedömning att de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd. Vid slopandet av nedsättningen bedömdes den varaktiga negativa effekten på sysselsättningen bli liten i förhållande till intäkten. Tre av de fyra partier som införde ungdomsnedsättningen, däribland Moderaterna, har också valt att föreslå mindre omfattande nedsättningar i sina budgetmotioner för 2016.

Att bedöma politikens effekter utifrån enskilda finansieringsåtgärder är missvisande. Politiken måste ses i sin helhet. I budgetpropositionen för 2016 görs en samlad bedömning av de långsiktiga effekterna av regeringens politik. Denna visar att regeringens politik sammantaget leder till högre BNP och sysselsättning samt till lägre arbetslöshet.

Stockholm den 2 december 2015

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.