Hemsjukvård för barn i livets slutskede

Skriftlig fråga 2015/16:127 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-12
Överlämnad
2015-10-12
Anmäld
2015-10-13
Svarsdatum
2015-10-21
Sista svarsdatum
2015-10-21
Besvarad
2015-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Få kommuner kan i dag erbjuda hemsjukvård för barn som är i livets slutskede. Barn inklusive föräldrar kan i vissa sammanhang önska detta, men beslut om hemsjukvård från kommunen kan i vissa fall ta flera månader. Under förra veckan kunde vi i medierna ta del av berättelsen om ett barn som ville hem till sina syskon, men kommunen tog flera månader på sig för att ens lyfta upp ärendet och barnet hann därför avlida. Detta är helt oacceptabelt i en för familjen traumatisk situation.

Det är i huvudsak en fråga för kommunerna men folkhälso- och sjukvårdsministern har ett övergripande ansvar. Enligt Barncancerfonden behövs det en ny organisation av hemsjukvården för cancersjuka barn.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta i de fall där kommuner brister i sin hantering av erbjudande om hemsjukvård för barn som är i livets slutskede?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:127 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2015/06566/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:127 av Saila Quicklund (M) Hemsjukvård för barn i livets slutskede

Saila Quicklund har frågat folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern vilka åtgärder statsrådet tänker vidta i de fall där kommuner brister i sin hantering av erbjudande om hemsjukvård för barn som är i livets slutskede?

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är kommunerna och landstingen i egenskap av huvudmän som ansvarar för vården och omsorgen av barn och andra invånare. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Tillsyns-myndigheten, Inspektionen för vård- och omsorg, har i sin tur ansvar för tillsyn inom hälso- och sjukvårdsområdet i syfte granska att vård och omsorg är säker, har god kvalitet och bredrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter.

Vården där hemsjukvård ingår ska uppfylla kraven på en god vård. Det förutsätter att kommuner och landsting var för sig men framför allt i samverkan utformar den palliativa vården med en gemensam utgångspunkt i processen för god palliativ vård.

Socialstyrelsen publicerade 2013 kunskapsunderlaget Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Socialstyrelsens rekommendationer om palliativ vård för barn bygger på en definition som WHO tagit fram. Hänvisning finns också till barns rättigheter och FN:s barnkonvention.

Svenska palliativregistret är ett kvalitetsregister som ger stöd för utveckling av en bättre palliativ vård.

I registrets senaste årsrapport konstateras att den generella utvecklingen vad gäller täckningsgrad av registreringar är glädjande.

Drygt hälften får den vård de borde ha tillgång till mätt mot de av Socialstyrelsen framtagna indikatorerna. Resultatet visar att skillnader i resultat mellan verksamheter är stor.

Brister i kvalitet eller ojämlik tillgång till god vård är inte acceptabelt. För att barnen och deras familjer ska känna sig trygga och värdigt bemötta krävs att alla led i kedjan hos huvudmännen fungerar väl.

Sammanfattningsvis menar jag att kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att organisera och erbjuda vård som uppfyller kraven på god vård. Vid åtgärder som rör barn bör utgångspunkten alltid vara ett barnperspektiv och en helhetssyn på barnet och så långt möjligt tillgogose det som är bäst för barnet.

Det finns kunskapsunderlag och kvalitetssystem som här ger stöd för huvudmännen i deras arbete med ledning och styrning av verksamheten samt verksamhets- och kvalitetsutveckling. Jag avser att noga följa den fortsatta utvecklingen.

Stockholm den 21 oktober 2015

Åsa Regnér

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.